Allt har börjat dra igång nu. Vi bygger tält (flera gånger, pga att det rasat flera gånger) och scen och har skoj. Igår och i förmiddags var allt så kaosigt och jag gillade inte det. Men nu börjar vi få fart på saker och allt känns mytchet bättre. Från att gå till onödig och i vägen har jag nu blivit mera med i gamet.
Jag har ett par byxor på mig som färgar av sig på mina händer. Jag har blå naglar med massa smuts under och axlar och armar som värker av allt lyftande och dragande.
Men i övrigt så är jag ganska glad här. Även om det känns helt konstigt och fel att Öland sker utan mig.
måndag, juni 30, 2008
söndag, juni 29, 2008
Drama
Jag åker ju tåg idag till Arvika. Då passerar man Katrineholm på vägen. Som sagt så hade jag ju ganska mycket packning med mig, nästan för mycket för att jag skulle orka.
Inte en gång under dagen slog det mig att jag kunde lämna av grejor i Kattne hos mamma. Men när jag fick ett sms av henne förut så slog det mig. Då var jag i Flen. Så supermamman, hjältinna som hon är, slängde sig in i röda faran och susade fram fortare än hon nånsin gjort till stationen.
Precis när tåget kom in till stationen såg jag mercan svänga in vid pressbyrån. Jag sprang ut och lämnade min påse, som jag snabbt hade packat ihop med onödiga saker, på perrongen.
När jag vänder mig om stängs dörrarna. Paniken är total. Ska jag fastna i Kattne?
Men nej, jag lyckas öppna dörren igen, och när den återigen stängs så ser jag min älskade supermamma springa upp för trappen. Jag ringer henne och hon vinkar blint till vagn nr 12, där hon visste jag jag stod samtidigt som lättnadens suck kommer ur mig.
Hon ser påsen och allt är fröjd.
Men varför tänkte jag inte på det innan? Var min hjärna så full av annat att jag kunde glömma bort en möjlighet till en moderlig kram och lycka till-spark? Tydligen. Men i framtiden kommer jag minnas denna dag och aldrig mera låta en sådan chans falla ur mina händer.
Inte en gång under dagen slog det mig att jag kunde lämna av grejor i Kattne hos mamma. Men när jag fick ett sms av henne förut så slog det mig. Då var jag i Flen. Så supermamman, hjältinna som hon är, slängde sig in i röda faran och susade fram fortare än hon nånsin gjort till stationen.
Precis när tåget kom in till stationen såg jag mercan svänga in vid pressbyrån. Jag sprang ut och lämnade min påse, som jag snabbt hade packat ihop med onödiga saker, på perrongen.
När jag vänder mig om stängs dörrarna. Paniken är total. Ska jag fastna i Kattne?
Men nej, jag lyckas öppna dörren igen, och när den återigen stängs så ser jag min älskade supermamma springa upp för trappen. Jag ringer henne och hon vinkar blint till vagn nr 12, där hon visste jag jag stod samtidigt som lättnadens suck kommer ur mig.
Hon ser påsen och allt är fröjd.
Men varför tänkte jag inte på det innan? Var min hjärna så full av annat att jag kunde glömma bort en möjlighet till en moderlig kram och lycka till-spark? Tydligen. Men i framtiden kommer jag minnas denna dag och aldrig mera låta en sådan chans falla ur mina händer.
Magi
Gårdagen spenderades i zinkens ip tillsammans med tusentals andra och Kent.
Vi började kröka lite smått på Rosenhof och sen gick vi dit. Trängde oss in och fick utstå Thåström i över en timme i trängseln. Asså han kanske är bra, men inte då när vi bara ville se Kent.
När de tillslut kom så började de med Stenbrott. Sen var det bara bra låtar fram till de från nya plattan som vi hört så mycket nu. I slutet var det perfekt. De spelade kevlarsjäl och utan din andetag. Helt underbart.
Nu sitter jag och funderar på hur jag ska kunna få med mig alla mina saker till Arvika. det blev mycket mer än jag tänkt, borde ha skrotat massa saker hemma. Men nu blir det till att släpa istället...
Nu drar det igång. Nu drar sommaren och allt igång för mig, jag drar om en timme.
Arvika here I come!!
Vi började kröka lite smått på Rosenhof och sen gick vi dit. Trängde oss in och fick utstå Thåström i över en timme i trängseln. Asså han kanske är bra, men inte då när vi bara ville se Kent.
När de tillslut kom så började de med Stenbrott. Sen var det bara bra låtar fram till de från nya plattan som vi hört så mycket nu. I slutet var det perfekt. De spelade kevlarsjäl och utan din andetag. Helt underbart.
Nu sitter jag och funderar på hur jag ska kunna få med mig alla mina saker till Arvika. det blev mycket mer än jag tänkt, borde ha skrotat massa saker hemma. Men nu blir det till att släpa istället...
Nu drar det igång. Nu drar sommaren och allt igång för mig, jag drar om en timme.
Arvika here I come!!
lördag, juni 28, 2008
onsdag, juni 25, 2008
Tråkigt
Den här veckan är det inte så mycket att göra på jobbet, det är rätt tråkigt. Alla känner av sommarlugnet och är sega och trötta.
Dår kommer jag att tänka på de människor som säger att de älskar sitt jobb och har så roligt varje dag. De är så privelegiade och lyckliga att just de får jobba med det de älskar. Fatta vad underbart att längta till jobbet varje dag och hela tiden få nya utmaningar.
När jag var liten fick jag indirekt lära mig att man skulle avsky sitt jobb och bara gå dit för att tjäna pengar så man kunde leva vidare på sitt tråkiga liv utan glädje (vet faktiskt inte var jag fått det ifrån). Så när folk säger att de älskar sina jobb så blir jag avundsjuk och tänker att det vore roligt om jag skulle kunna ha ett sånt inspirerande jobb. Som om jag inte skulle kunna ha det. Jag går runt och tänker att sånt inte kommer hända mig, utan bara de lyckligt lottade. Som kärlek.
Jag har inte ett dåligt jobb, jag ogillar det inte på nåt sätt, men det utvecklar mig inte så mycket som ett drömjobb kanske skulle göra.
Jag skulle vilja jobba med teater, eller producering av olika kulturevenemang. Typ frilansa som skribent och samtidigt åka runt på olika festivaler eller projekt samtidigt som jag skriver mina böcker. Nu jinxar jag det, jag vet, men va fan. Det är min dröm. Och att bli gammal på en gård med massa djur och kärlek.
Fan, jag skulle ju inte drömma nu. Vet ni vad jag menar, med att ha tråkigt jobb? Man ogillar det inte, men alltid finns en känsla av att man borde gå vidare och antingen hitta sitt drömjobb eller ta tag i sitt liv på nåt annat sätt. Men ändå stannar man kvar, och väntar på att Det Där ska hända.
Dår kommer jag att tänka på de människor som säger att de älskar sitt jobb och har så roligt varje dag. De är så privelegiade och lyckliga att just de får jobba med det de älskar. Fatta vad underbart att längta till jobbet varje dag och hela tiden få nya utmaningar.
När jag var liten fick jag indirekt lära mig att man skulle avsky sitt jobb och bara gå dit för att tjäna pengar så man kunde leva vidare på sitt tråkiga liv utan glädje (vet faktiskt inte var jag fått det ifrån). Så när folk säger att de älskar sina jobb så blir jag avundsjuk och tänker att det vore roligt om jag skulle kunna ha ett sånt inspirerande jobb. Som om jag inte skulle kunna ha det. Jag går runt och tänker att sånt inte kommer hända mig, utan bara de lyckligt lottade. Som kärlek.
Jag har inte ett dåligt jobb, jag ogillar det inte på nåt sätt, men det utvecklar mig inte så mycket som ett drömjobb kanske skulle göra.
Jag skulle vilja jobba med teater, eller producering av olika kulturevenemang. Typ frilansa som skribent och samtidigt åka runt på olika festivaler eller projekt samtidigt som jag skriver mina böcker. Nu jinxar jag det, jag vet, men va fan. Det är min dröm. Och att bli gammal på en gård med massa djur och kärlek.
Fan, jag skulle ju inte drömma nu. Vet ni vad jag menar, med att ha tråkigt jobb? Man ogillar det inte, men alltid finns en känsla av att man borde gå vidare och antingen hitta sitt drömjobb eller ta tag i sitt liv på nåt annat sätt. Men ändå stannar man kvar, och väntar på att Det Där ska hända.
SATC
Japp, nu har jag sett den. Jag tycker att den var helt fantastisk, men kunde ändå inte gå därifrån helnöjd.
Jag tyckte att det blev alldeles för många småhistorier som gjorde att alla inte hanns med. Det kändes som om de försökte klämma in en säsong på 2,5 timmar. Det går inte att hinna. På en säsong får vi veta mer om alla små problem och jag tror väl att det aldrig sträcker sig längre än ett år. Här var det ett år under filmens gång typ. Och Mr. Big ska ju vara ett mystery, jag vill inte känna honom som en snäll och känslig john.
Men alla kläder och alla scener och alla känslor, fantastisk film.
Jag tyckte att det blev alldeles för många småhistorier som gjorde att alla inte hanns med. Det kändes som om de försökte klämma in en säsong på 2,5 timmar. Det går inte att hinna. På en säsong får vi veta mer om alla små problem och jag tror väl att det aldrig sträcker sig längre än ett år. Här var det ett år under filmens gång typ. Och Mr. Big ska ju vara ett mystery, jag vill inte känna honom som en snäll och känslig john.
Men alla kläder och alla scener och alla känslor, fantastisk film.
tisdag, juni 24, 2008
Läs
Här har vi ännu en bra artikel om det här med fett
Hon skriver bl.a.
"I takt med att vi sänkt vårt fettintag har övervikten i landet ökat.
Vi äter mer kolhydrater och mindre fett precis som Livsmedelsverket vill, men blir allt tjockare.
Från 1980 har vi ökat vårt dagliga intag av kalorier från 2 944 till 3 102 per dag. Och mest av allt har vi ökat intaget av bröd och spannmål, alltså de kolhydrater som vi enligt näringsrekommendationerna ska äta mer av."
Karin Ahlborg
Livsmedelsverket svarar på sitt eget vis, utan nån fakta och bara försvar, läs HÄR
Hon skriver bl.a.
"I takt med att vi sänkt vårt fettintag har övervikten i landet ökat.
Vi äter mer kolhydrater och mindre fett precis som Livsmedelsverket vill, men blir allt tjockare.
Från 1980 har vi ökat vårt dagliga intag av kalorier från 2 944 till 3 102 per dag. Och mest av allt har vi ökat intaget av bröd och spannmål, alltså de kolhydrater som vi enligt näringsrekommendationerna ska äta mer av."
Karin Ahlborg
Livsmedelsverket svarar på sitt eget vis, utan nån fakta och bara försvar, läs HÄR
Vilsen
Jag blir tokig på alla olika rön om vad som är nyttigt och vad man ska äta och inte. I endel artiklar står det att Fett är bra för oss och vi ska undvika kolhydrater som typ pasta, i andra står det att vi ska äta Pasta, i en annan står det om Pasta utan fett. Vad ska jag tro?
De säger emot varandra och jag vet inte vem jag ska lita på...
eller
Allt tjat om att fett inte är farligt gör mig trött, såhär säger läkarna;
"Mättat fett:
Mättat fett finns i olika mängd i de livsmedel som innehåller fett. Feta mejeriprodukter, charkprodukter och kokosfett innehåller höga halter av mättat fett. Ju hårdare ett fett är i rumstemperatur, desto mer mättat fett innehåller produkten.
Tidigare studier visar att mättat fett ökar det "onda" kolesterolet (LDL), som är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Vissa forskare har börjat ifrågasätta detta.
– Sista ordet är inte sagt, men vi är i en brytningstid just nu där allt fler ifrågasätter fettets betydelse, säger docent Bo Israelsson i socialstyrelsens medicinska faktagrupp.
Han påpekar att det inte går att se något samband mellan fettintaget och hjärt-kärlsjukdom i någon av de stora vetenskapliga studier som gjorts på senare år. Varken i Harvardgruppens omfattande studier eller i Malmö KostCancerstudie på nästan 30 000 svenskar gick att se någon ökad risk hos dem som äter mycket fet mat.
Forskningen fortsätter. Livsmedelsverket avvaktar med att ändra sina rekommendationer innan något nytt säkert är bevisat. " Från Aftonbladet.
Alltså, rätt fett är inte farligt?
För mig är det 5 dagar kvar
Arvika ger ut en livstidsbiljett. Helt crazy, har ni sett? Om man gissar precis när biljetterna kommer sälja slut, dag och tid så får man biljett for ever. Den som är närmast vinner. Om jag inte jobbade skulle jag lätt vara med, det är ju kanske den bästa tävlingen av alla, kan ni komma på nån annan festival som är så cool? Nej just det. 
måndag, juni 23, 2008
swett
Varför är det coolare att frysa än att svettas? Så har det alltid varit känner jag. Speciellt i skolan. Alltid ville man frysa, som de smala små tjejerna som alltid frös. Jag fryser inte ofta, men svettas gör jag. Mamma köpte absolut torr till mig som jag använde i kampen mot den pinsamma vätskan. Överallt hade jag den tills jag läste att den förstoppade porerna och kunde orsaka damage på kroppen. Nu svettas jag hellre än har igenproppade porer.
Det finns alltid nåt sånt där som man inte får göra i skolan. Speciellt som tjej finns det oskrivna regler. Om man inte har en storasyrra eller kompisar som ligger före en som kan berätta reglerna så är man körd. Gör man fel första dagen så är resten av skolan ett helvete.
Jag minns när Elin sa till mig att det inte heter "ska vi leka?", det heter "ska vi va?". Jag fattade ingenting, men efter det så var det självklart att jag använde det uttrycket istället för det barnsliga som jag lätt förkastade. Jag var en av de mest kämpande i skolan, alltid kämpade jag mig uppåt i rangen. Jag lyckades komma in i alla gäng jag ville vara med i. Jag smörade, gjorde tjänster och kröp, men tillslut var jag självklar. I nian var jag med de som bestämde, för jag hade tagit mig dit.
Äh, jag vet inte, tur bara att jag inte är kvar där, osäkrare period i ens liv finns inte.
Det finns alltid nåt sånt där som man inte får göra i skolan. Speciellt som tjej finns det oskrivna regler. Om man inte har en storasyrra eller kompisar som ligger före en som kan berätta reglerna så är man körd. Gör man fel första dagen så är resten av skolan ett helvete.
Jag minns när Elin sa till mig att det inte heter "ska vi leka?", det heter "ska vi va?". Jag fattade ingenting, men efter det så var det självklart att jag använde det uttrycket istället för det barnsliga som jag lätt förkastade. Jag var en av de mest kämpande i skolan, alltid kämpade jag mig uppåt i rangen. Jag lyckades komma in i alla gäng jag ville vara med i. Jag smörade, gjorde tjänster och kröp, men tillslut var jag självklar. I nian var jag med de som bestämde, för jag hade tagit mig dit.
Äh, jag vet inte, tur bara att jag inte är kvar där, osäkrare period i ens liv finns inte.
Fotboll
Igår var inte nån bra fotbollskväll för mig. Jag hade ju tippat Italien till final, så nu missar jag massa poäng på EM-tipset... Jag som skulle vinna allt ju.
Jag gillar verkligen målisen i Italien, Buffon, han är helhärlig. Glad och snäll.
Jag gillar verkligen målisen i Italien, Buffon, han är helhärlig. Glad och snäll.
söndag, juni 22, 2008
Stjärna
Jag har hittat en ny musikstjärna, Jason Castro. Han är superbra och supersöt. Jag gillar hans attityd, han är så chill. Inga problem liksom, bara sig själv och snäll. Det känns att han har ett gott hjärta. Plus att han är bra!
lördag, juni 21, 2008
Dan efter
Jag var lite onykter när jag skrev det förra inlägget, det ser jag nu. Minns att jag tyckte det var så bra skrivet och med så mycket känsla, men nu ser jag att språket inte är så bra och jag svamlar mest. Men det var fint iallfall.
Jag åkte till Kattne igår och firade med familjen, det var rätt beslut. Även om jag åt och drack för mycket där med så var jag iallafall trygg. Vi åt god mat och drack svart vinbärs-brännvin och sen spelades det boule. Men min mamma, den politiska vilden, visste inte vilket lag hon var med. i. Det var allmänt förvirrat kaos när det gällde lagen. Men roligt som 17 med fuskande, byx-neddragningar och öl.
(Ojojoj, minsta lilla kan fortfarande få mig att ramla omkull. Då är det extra viktigt att jag väljer den andra tanken så att känslorna inte styr över mig. )
Här får ni ett geni:
Jag åkte till Kattne igår och firade med familjen, det var rätt beslut. Även om jag åt och drack för mycket där med så var jag iallafall trygg. Vi åt god mat och drack svart vinbärs-brännvin och sen spelades det boule. Men min mamma, den politiska vilden, visste inte vilket lag hon var med. i. Det var allmänt förvirrat kaos när det gällde lagen. Men roligt som 17 med fuskande, byx-neddragningar och öl.
(Ojojoj, minsta lilla kan fortfarande få mig att ramla omkull. Då är det extra viktigt att jag väljer den andra tanken så att känslorna inte styr över mig. )
Här får ni ett geni:
mitt i sommaren, en kväll som aldrig blir natt
Jag har laddat hem så mycket bra låtar som jag inte lyssnat på men ändå gillar som fan. Massa Petter-låtar som jag lyssnade på på högstadiet och en ny låt som heter logiskt. Helt underbar låt, blir gråtig när jag hör den eller ser på videon.
Jag minns när jag och Elin och Jenny var på Petter-konsert i Kumla och det var så himla coolt. Ida och Marie var också med, och Ida blev överdragen över staketet vid scenen, som en riktig cool konsert-besökare. Vi andra stod lite bakom och försökte dansa lite och se oberörda ut av den extrema händelsen att vi nästan kände den som var så dedikerad att hon nästan svimmade. Jag gick fram och dansade lite och försökte se full och älskande ut. Nån i bandet såg mig och tog på mig, och det var himmelriket för mig, fast jag inte ens visste vem det var.
Vi pratade mycket om det där och glorifierade det tror jag. Jenny och jag hade en lista då på vad vi skulle göra med söta killar vi såg där. Vi gjorde inget av det såklart, i stundens hetta visste vi inte vad vi skulle göra. Det var precis i början av Elin-grejen tror jag, vi kände en slags samhörighet över alla gränser, en kärlek över alla gränser och förbud som hör högstadiet till. Vi var de vi var och gillade det. För vi passar verkligen som handen i handsken och jag kan inte önska mig en bättre vän än vad vi var då och fortfarande är. Synd bara att jag då var så elitistisk att jag var tvungen att gå ut och försöka vara tuffare än vad jag egentligen inte behövde vara.
Jag önskar att någon hade sagt till mig det jag vet idag.
Jag minns när jag och Elin och Jenny var på Petter-konsert i Kumla och det var så himla coolt. Ida och Marie var också med, och Ida blev överdragen över staketet vid scenen, som en riktig cool konsert-besökare. Vi andra stod lite bakom och försökte dansa lite och se oberörda ut av den extrema händelsen att vi nästan kände den som var så dedikerad att hon nästan svimmade. Jag gick fram och dansade lite och försökte se full och älskande ut. Nån i bandet såg mig och tog på mig, och det var himmelriket för mig, fast jag inte ens visste vem det var.
Vi pratade mycket om det där och glorifierade det tror jag. Jenny och jag hade en lista då på vad vi skulle göra med söta killar vi såg där. Vi gjorde inget av det såklart, i stundens hetta visste vi inte vad vi skulle göra. Det var precis i början av Elin-grejen tror jag, vi kände en slags samhörighet över alla gränser, en kärlek över alla gränser och förbud som hör högstadiet till. Vi var de vi var och gillade det. För vi passar verkligen som handen i handsken och jag kan inte önska mig en bättre vän än vad vi var då och fortfarande är. Synd bara att jag då var så elitistisk att jag var tvungen att gå ut och försöka vara tuffare än vad jag egentligen inte behövde vara.
Jag önskar att någon hade sagt till mig det jag vet idag.
So I try to say that I'm sorry
And I try to do no harm
And I lied when i said
I was happy
If you love me
please, let me go
So tell my guitar
I won't be coming home tonight
Feels kind of pointless
when there's no one around
fredag, juni 20, 2008
torsdag, juni 19, 2008
Liveblogg
Jag sitter nu i iLife-affären på sveavägen och fixar iordning min nya dator. Den är svart och fin och härlig och snabb. I love it!
onsdag, juni 18, 2008
Ladda
Uppladdning inför ikväll: Popcorn och film. Sweet.
Min detox-kur och viktminskningsfas går åt helvete, men jag är rätt glad ändå. Det är inte mycket som får mig ledsen nu för tiden, helt konstigt nog. Jag går runt och kan le och få fjärilar i magen hela tiden. Även fast jag fortfarande tycker att hela livet och världen är meningslös så kan jag ju gilla läget.
Min mor är i Tjeckien så vi har inte pratat på några dagar. Hon badar tydligen i varma källor och träffar roliga folk hela dagarna. Men hon får massa kolhydrater till mat. Ha!
Imorn köper jag nog en dator.
Min detox-kur och viktminskningsfas går åt helvete, men jag är rätt glad ändå. Det är inte mycket som får mig ledsen nu för tiden, helt konstigt nog. Jag går runt och kan le och få fjärilar i magen hela tiden. Även fast jag fortfarande tycker att hela livet och världen är meningslös så kan jag ju gilla läget.
Min mor är i Tjeckien så vi har inte pratat på några dagar. Hon badar tydligen i varma källor och träffar roliga folk hela dagarna. Men hon får massa kolhydrater till mat. Ha!
Imorn köper jag nog en dator.
tisdag, juni 17, 2008
Mittsommar
Vad ska ni göra på midsommar?
Jag skulle vilja ha en riktikt riktig skärgårdsmidsommar med nubbe och sill och solnedgång. Men jag känner ju ingen som bor eller har nån bekant som bor i skärgården, så det blir svårt.
Jag åker nog hem till Kattne, familjen ska ha kalas med roligt folk.
Jag skulle vilja ha en riktikt riktig skärgårdsmidsommar med nubbe och sill och solnedgång. Men jag känner ju ingen som bor eller har nån bekant som bor i skärgården, så det blir svårt.
Jag åker nog hem till Kattne, familjen ska ha kalas med roligt folk.
Ska jag eller inte?
Min dator har lagt av. Efter åratal av troget tjänande har nu laddsladden slutat fungera. Datorn är ju rätt gammal och jag har ju tänkt att jag nån gång måste köpa en ny. Jag kan inte göra vissa saker, som att öppna vissa program samtidigt, eller använda msn för att den är för seg. Jag får inte plats med allt jag vill ha plats med, för minnet (80GB) är fullt.
Nu har jag två val; antingen köper jag en ny laddare för 800 spänn, eller så köper jag en sån här:
Ni kan ju gissa vad jag helst vill...
Den nya macbooken har 250GB minne, flera program, är snabbare, och kommer inte sega ihop sig om jag vill ha Azureus, iPhoto och VLC uppe samtidigt. Plus att den har en ny iMovie som jag kan använda när jag ska kolla på rock-filmer och bedöma vilken nivå akron är på.
Det som är mest träligt är att det egentligen inte är datorn som lagt av, utan laddaren. Datorn skulle säkert hålla ännu längre. Plus att om jag köper en ny så tänker pappa sälja den gamla till hans macxpert Freddie och då blir det ett sorgligt farväl eftersom jag ogillar att bli av med saker. Även om det är en dator utan känslor så känns det som om jag sviker den...
Ska gå till nån mac-affär idag och fråga de vad de tycker, för det ryktas om att det ska komma en uppdaterad verision av macbooken i slutet av sommaren. Kanske borde jag vänta tills den kommer, för den nuvarande macbooken är från 2006. Inte antik, men ändå gammal. Vad tycker ni?
måndag, juni 16, 2008
Mobil blogg
Du Jimmy som skrev och hade problem med mobilbloggen, vad gick fel hos dig? Hamnar dina poster också i draft? Vad har du för mobilabonnemang?
Har du prövat att stänga av proxyn?
Om du stänger av mobilbloggen på din dashboard och sen registrerar igen, får du fram en ny blogg då som du kan koppla till din vanliga blogg?
Har du prövat att stänga av proxyn?
Om du stänger av mobilbloggen på din dashboard och sen registrerar igen, får du fram en ny blogg då som du kan koppla till din vanliga blogg?
söndag, juni 15, 2008
Bakis
Har ni tänkt på att vissa saker måste man gilla? Som delfiner, sommarvärme och jordgubbar.
Min grej som jag borde gilla men inte gör är äppelpaj. Jag gillar inte rabarberpaj heller, tycker knappt om nån sorts paj.
När jag berättar det för folk får jag alltid samma reaktion. "VA? Gillar du inte äppelpaj? Varför då?"
Varför då? Ja jag vetefan, varför gillar man inte det man ogillar? Det är ju inte konstigt egentligen.
Idag har jag en tyst dag. Jag kollade på Shakespeare in Love, men min laddare till datorn är trasig, så jag kan inte använda den mer, har bara 20 minuters batteri kvar. Så jag satte mig ute på vår perfekta terrass och läste. Där har jag suttit i flera timmar och lyssnat på musik och bara tänkt. Ibland kommer jag på nåt extremt smart och då måste jag tänka igenom den tanken flera gånger tills den har lagt sig i mitt sinne.
Jag har ju en framtid egentligen, fast jag inte trodde jag skulle leva så här länge. Om jag kollar så kan jag ju se precis hur jag vill åldras, det är ju bara att sätta igång att göra det. Jag måste hitta min glöd, mitt jävlar anamma. Men var ska jag leta? Är det nåt jag behöver aktivt söka, eller kommer det till mig när jag behöver det? Kanske behöver jag det inte nu, kanske ska jag ta en dag i taget och bara vänta in mig själv. Jag kan ju inte springa vidare i livet om jag inte hänger med mig själv.
Gårdagen var som vanligt. Utelivet är roligt i nån timme, sen slutar det alltid på samma sätt. Fyllemat, sen hem ensam. När ska man lära sig det? Fast det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar en.
Min grej som jag borde gilla men inte gör är äppelpaj. Jag gillar inte rabarberpaj heller, tycker knappt om nån sorts paj.
När jag berättar det för folk får jag alltid samma reaktion. "VA? Gillar du inte äppelpaj? Varför då?"
Varför då? Ja jag vetefan, varför gillar man inte det man ogillar? Det är ju inte konstigt egentligen.
Idag har jag en tyst dag. Jag kollade på Shakespeare in Love, men min laddare till datorn är trasig, så jag kan inte använda den mer, har bara 20 minuters batteri kvar. Så jag satte mig ute på vår perfekta terrass och läste. Där har jag suttit i flera timmar och lyssnat på musik och bara tänkt. Ibland kommer jag på nåt extremt smart och då måste jag tänka igenom den tanken flera gånger tills den har lagt sig i mitt sinne.
Jag har ju en framtid egentligen, fast jag inte trodde jag skulle leva så här länge. Om jag kollar så kan jag ju se precis hur jag vill åldras, det är ju bara att sätta igång att göra det. Jag måste hitta min glöd, mitt jävlar anamma. Men var ska jag leta? Är det nåt jag behöver aktivt söka, eller kommer det till mig när jag behöver det? Kanske behöver jag det inte nu, kanske ska jag ta en dag i taget och bara vänta in mig själv. Jag kan ju inte springa vidare i livet om jag inte hänger med mig själv.
Gårdagen var som vanligt. Utelivet är roligt i nån timme, sen slutar det alltid på samma sätt. Fyllemat, sen hem ensam. När ska man lära sig det? Fast det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar en.
lördag, juni 14, 2008
Fölsedag
Idag tar min lilla bror studenten. Jag har sprungit runt på min gamla skola och hetsat efter honom med kameran i högsta hugg och serpentiner och skit han skulle ha runt halsen.
Det var roligt att se massa folk, studenten är alltid en happening i Kattne, det är massa folk ute på stan för att se studentkortegen fara runt mellan polis-rondellen och McDonalds-rondellen.
Min bror är coolast i stan och han har roligast kompisar av alla. Jag är avis på att han har så fina kompisar som han har roligt med. Jag har typ brytit med alla mina vänner från Kattne, har bara de viktiga kvar. Synd, jag önskar jag hade de andra kvar också, men kanske är det för mycket trista minnen hos dem.
Men men! Nu sitter vi på vår terrass och har det mysigt. Dricker svart vinbärs-brännvin (for you Annika!!) och snart ska jag ta mig nån stans för att kolla på EM. Jag hoppas sverige vinner ikväll, och att de vinner mot ryssland, för då vinner de gruppen och vi slipper möta Holland i kvarten. För då åker vi nog ut.
Jag fyller år idag också förresten. 23 år. Vi firade min födelsedag imorse i typ 10 minuter, för resten av dagen ska ju vara Jonas dag. Men jag få väl fira mig själv ikväll, hoppas att jag får nån drink av nån snyggo.
Hej!
Det var roligt att se massa folk, studenten är alltid en happening i Kattne, det är massa folk ute på stan för att se studentkortegen fara runt mellan polis-rondellen och McDonalds-rondellen.
Min bror är coolast i stan och han har roligast kompisar av alla. Jag är avis på att han har så fina kompisar som han har roligt med. Jag har typ brytit med alla mina vänner från Kattne, har bara de viktiga kvar. Synd, jag önskar jag hade de andra kvar också, men kanske är det för mycket trista minnen hos dem.
Men men! Nu sitter vi på vår terrass och har det mysigt. Dricker svart vinbärs-brännvin (for you Annika!!) och snart ska jag ta mig nån stans för att kolla på EM. Jag hoppas sverige vinner ikväll, och att de vinner mot ryssland, för då vinner de gruppen och vi slipper möta Holland i kvarten. För då åker vi nog ut.
Jag fyller år idag också förresten. 23 år. Vi firade min födelsedag imorse i typ 10 minuter, för resten av dagen ska ju vara Jonas dag. Men jag få väl fira mig själv ikväll, hoppas att jag får nån drink av nån snyggo.
Hej!
fredag, juni 13, 2008
Fotboll
Jag tror att den enda lösningen på att bli irriterad på fotbolls-EM som syns överallt är att gilla det. Jag hatar fotboll egentligen, fattar inget och tycker att det är onödigt.
Men det här EMt har jag sett typ alla matcher och vet vem jag ska heja på och hur det ska gå för att det ska bli bäst för lagen. Och jag tycker att det är skitkul.
Men det här EMt har jag sett typ alla matcher och vet vem jag ska heja på och hur det ska gå för att det ska bli bäst för lagen. Och jag tycker att det är skitkul.
torsdag, juni 12, 2008
onsdag, juni 11, 2008
Ledsen igen
Den här helgen måste fan bli bra, annars kräks jag. Jag missar så jävla mycket roligt i sthlm för att den lilla brodern tar studenten. Fick nu reda på att Håkan spelar på grönan på fredag och Annika ville gå med mig. Suck.
Fast inget hade ju kunnat få mig att missa, studenten är ju det viktigaste när man är i den åldern.
Fast inget hade ju kunnat få mig att missa, studenten är ju det viktigaste när man är i den åldern.
Jaha
Nu har jag kollat igenom alla bloggar, läst alla mail, tittat på alla roliga sidor jag brukar kolla. Vad gör man nu då? Internet har inga begränsningar eller?
måndag, juni 09, 2008
Bebis
Igår var jag och hälsade på nya bebisen, min systerson Liam. Han var otroligt liten och tunn och härlig och rolig och söt och helt lovley! Jag blev rörd typ en gång i kvarten av att bara vara där. Greta hade studentfirande samtidigt och det var massa folk och andra barn där. Det var härligt, jag gillar stora familjer. Men samtidigt så tycker jag att det är lite jobbigt när det blir för mycket folk. Förr gillade jag crowder och gjorde allt för att kämpa om strålkastarljuset. Nu ger jag gärna bort det och har lite svårare att andas när det blir för mycket folk i närheten.
När jag och mamma var på Gotska gick vi mycket i skogen, för det var lättare än att gå i sanden. Då kunde jag känna samma känsla, jag tyckte att träden var för många, att det var för trångt för mig. Öppna vidder kan jag andas i lättare, då är själen mera fri. Havet havet havet.
Men tillbaks till igår. Lilla Liam är min nya hjärtesak, jag har svårt att släppa tanken på honom, det blev ju en ny person som kom och tog en plats i mitt liv. En liten person som gjorde mig till moster. Moster Tilla, that´s me.
När jag och mamma var på Gotska gick vi mycket i skogen, för det var lättare än att gå i sanden. Då kunde jag känna samma känsla, jag tyckte att träden var för många, att det var för trångt för mig. Öppna vidder kan jag andas i lättare, då är själen mera fri. Havet havet havet.
Men tillbaks till igår. Lilla Liam är min nya hjärtesak, jag har svårt att släppa tanken på honom, det blev ju en ny person som kom och tog en plats i mitt liv. En liten person som gjorde mig till moster. Moster Tilla, that´s me.
söndag, juni 08, 2008
Semi-kändis
Igår var jag med om första kändis-upplevelse. Jag och Annika var på en inflyttningsfest hos hennes vän Jimmy och vi skulle köra en presentationsrunda i köket. Jag hälsade på alla och en av dem hette Therese, åh vad roligt, sa jag, det heter jag med. Då sa hon: Jag vet, jag har sett dig på TV.
Euforin var total. Jag låtsades som om jag blev generad och skämdes över att hon sett mig i det programmet, men inom mig kände jag att nåt klickade till. Jag vill ju ha den där känslan av bekreftelse. Jag finns.
Det var förresten ganska bra drag på stureplan inatt tror jag:
lördag, juni 07, 2008
Detox
Jag har köpt en detoxkur som man dricker. Methoddrain hette den tror jag. Ser ut som smutsigt vatten, folk tror jag är knäpp som dricker det ur en Ramlösa-flaska. Men jag ska skaffa en fin en-liters-flaska till min kära detoxkur. Hoppas att jag ska bli lite mindre svullen av det här, jag kan ju inte ha mina ringar längre och mina fötter känns som bollar. När jag vaknar på mornarna så är jag helt rund runt ögonen och jag känner mig som ett troll vad jag än gör.
Detta är ett tillskott till mitt viktminsknings-race. Vill lyckas lika bra som Plumsis som gått ner asmycket! Gött.
Detta är ett tillskott till mitt viktminsknings-race. Vill lyckas lika bra som Plumsis som gått ner asmycket! Gött.
fredag, juni 06, 2008
Morgonstund har guld i mun
Igår kväll kom jag hem och var lite onykter. Vi hade druckit öl och vin i tantolunden och det var trevligt. Eftersom jag skulle börja 7 imorse fick jag en bra idé för att motverka att jag skulle försova mig. Jag la min ena mobil i köket och ställde den på 6.00 och den mobilen jag hade vid sängen stod på 5.45. Det resulterade i att jag vaknade 5.42 och väntade på att klockan skulle ringa och sen när den gjort det låg jag och väntade på det andra alarmet. Jag bestämde mig istället för att gå upp och duscha, nåt jag annars aldrig orkar/hinner på mornarna.
Så där stod jag 6.14, duschad, påklädd och ganska klar. Jag behövde inte gå hemifrån förrän 6.30 egentligen, men nu gick jag tidigare, så jag hann gå in och köpa kaffe på 7-11 och behövde inte gå så snabbt, utan strosade lite i det fina vädret.
Stockholm är en spökstad tidig morgon den 6 juni. Inte en människa mötte jag. Kanske nån, och alla såg lika förvånade ut som jag av att se en annan människa.
Jag sitter nu här på jobbet och fläktar mig lite för det är så varmt. Känner mig som en schlager-brud när håret flyger så vackert.
Så där stod jag 6.14, duschad, påklädd och ganska klar. Jag behövde inte gå hemifrån förrän 6.30 egentligen, men nu gick jag tidigare, så jag hann gå in och köpa kaffe på 7-11 och behövde inte gå så snabbt, utan strosade lite i det fina vädret.
Stockholm är en spökstad tidig morgon den 6 juni. Inte en människa mötte jag. Kanske nån, och alla såg lika förvånade ut som jag av att se en annan människa.
Jag sitter nu här på jobbet och fläktar mig lite för det är så varmt. Känner mig som en schlager-brud när håret flyger så vackert.
torsdag, juni 05, 2008
Grattis
Förresten fyller Djönes år idag. 19 år. Den onödigaste åldern, eller som han sa "19 är det nya 17, fett med tråk!"
Dagens värld
Stackars Björn Gustavsson håller på att gå in i väggen. Han har ställt in alla sina jobb i sommar. Väldigt klokt tycker jag. Han hade ledsna ögon redan innan, och om det här kaoset runt honom fortsätter så kommer han ju till slut hata människor.
I en artikel i Aftonbladet säger Robert Gustavsson att det är bra, att han var i samma situation förut. Robert är ju verkligen inte en person man ser ofta, men man vet också att om han skulle göra minsta lilla så skulle det stå i alla tidningar bara för att Sverige älskar honom och vill läsa om honom.
Det är läskigt det där att fansens kärlek gör folk illa. Vi älskar dem, då tror vi att vi känner dem, då sniffar media upp det och förstår att det finns pengar att tjäna, de skriver om dem i tidningen och vi köper, eftersom vi älskar dem och vill veta vad de gör i varje sekund, så media följer dem i varje sekund tills de vill fly från dem. Vi som älskar tror att de hatar oss, men det är egentligen den knasiga media-spiralen som blir hatad.
Jag skulle också bli knasig, man har ju komplex innan, och sen måste man få höra dem av andra hela tiden. Jag skulle ju jämt få höra att jag var för tjock, eller hade för bruna tänder eller flottigt hår eller nåt. Bara det lilla jag fick utstå när jag var med på Katrins blogg kunde ju bli trist att läsa. Fast jag tog inte åt mig så mycket av det, jag vet ju att jag är tjock, har bruna tänder och flottigt hår, jag blir ju inte ledsnare för att nån säger det till mig.
Jag vet ju även att jag är härlig och bra, så jag klarar att höra att någon tycker jag ser fel ut. Oftast iallafall. Jag kan ju inte låta någon annans tycke fastna i mig så det hindrar mig. Folk får ju tycka vad de vill utan att jag ska behöva ändra på mig.
Men tillbaks till Björn, som jag pratar om. Han är ju en stjärna, och jag älskar honom. Därför gör det mig extra ont att han mår dåligt. Jag är en av dem som inte försöker stödja media i deras framrusning, men samtidigt så vill jag ju veta vad som händer. För vi är ju inte vänner, så jag vet inget om honom om det inte står i en tidning.
I en artikel i Aftonbladet säger Robert Gustavsson att det är bra, att han var i samma situation förut. Robert är ju verkligen inte en person man ser ofta, men man vet också att om han skulle göra minsta lilla så skulle det stå i alla tidningar bara för att Sverige älskar honom och vill läsa om honom.
Det är läskigt det där att fansens kärlek gör folk illa. Vi älskar dem, då tror vi att vi känner dem, då sniffar media upp det och förstår att det finns pengar att tjäna, de skriver om dem i tidningen och vi köper, eftersom vi älskar dem och vill veta vad de gör i varje sekund, så media följer dem i varje sekund tills de vill fly från dem. Vi som älskar tror att de hatar oss, men det är egentligen den knasiga media-spiralen som blir hatad.
Jag skulle också bli knasig, man har ju komplex innan, och sen måste man få höra dem av andra hela tiden. Jag skulle ju jämt få höra att jag var för tjock, eller hade för bruna tänder eller flottigt hår eller nåt. Bara det lilla jag fick utstå när jag var med på Katrins blogg kunde ju bli trist att läsa. Fast jag tog inte åt mig så mycket av det, jag vet ju att jag är tjock, har bruna tänder och flottigt hår, jag blir ju inte ledsnare för att nån säger det till mig.
Jag vet ju även att jag är härlig och bra, så jag klarar att höra att någon tycker jag ser fel ut. Oftast iallafall. Jag kan ju inte låta någon annans tycke fastna i mig så det hindrar mig. Folk får ju tycka vad de vill utan att jag ska behöva ändra på mig.
Men tillbaks till Björn, som jag pratar om. Han är ju en stjärna, och jag älskar honom. Därför gör det mig extra ont att han mår dåligt. Jag är en av dem som inte försöker stödja media i deras framrusning, men samtidigt så vill jag ju veta vad som händer. För vi är ju inte vänner, så jag vet inget om honom om det inte står i en tidning.
onsdag, juni 04, 2008
Kväll
Det är så jävla trist att inte ha mycket pengar. Jag fick just värsta bra bo-erbjudandet nyss, men kan inte ta det. Jag känner mig så liten och dålig, fast jag vet att jag inte borde känna så. Jag är väl bra ändå, även utan pengar.
Kollar på Lost nu, på tv. Jag har kommit så mycket efter att jag är på samma avsnitt som i sverige. Men jag är trött nu och vill gå och sova utan att se sista avsnittet. Kan man göra så? Jag laddar ju ändå avsnittet och kan se det imorm.
Förresten kan jag vara moster nu :)
Kollar på Lost nu, på tv. Jag har kommit så mycket efter att jag är på samma avsnitt som i sverige. Men jag är trött nu och vill gå och sova utan att se sista avsnittet. Kan man göra så? Jag laddar ju ändå avsnittet och kan se det imorm.
Förresten kan jag vara moster nu :)
Jaja
Jag får väl skita i att mobilblogga då. Men det hade varit kul att uppdatera oftare och precis när jag får nån rolig tanke. Roligare för mig och för er!Fan
Nu funkar inte mobilbloggen igen. Jag blir tokig, det funkade ju nyss. Nu hamnar de i draft igen utan att publiceras. Hata
Glömde
Just det, jag måste ju berätta hur det löste sig igår.
Min mobil dog ju lagom som jag behövde den. Så när jag satt hos frissan hade jag typ gett upp hoppet och skrattade åt allt istället. Jag berättade för henne hur allt låg till och hon sa att jag kunde ladda mobilen hos henne. Så när jag stack in kontakten så hade jag fått 5 sms med ny kod och olika "hur går det?-frågor".
Portkoden hade blivit bytt utan att jag visste det. Så igår kväll kom jag in. Jag hade även hämtat mina grejor hos Daniel, så nu kan jag göra i ordning mig på mornarna. Bra!
Jag vet inte om jag förstod mig på det där mineralsminket, men det kanske löser sig senare när jag vet hur det fungerar. Nån som vet?
Tack för komplimangerna om håret!
Min mobil dog ju lagom som jag behövde den. Så när jag satt hos frissan hade jag typ gett upp hoppet och skrattade åt allt istället. Jag berättade för henne hur allt låg till och hon sa att jag kunde ladda mobilen hos henne. Så när jag stack in kontakten så hade jag fått 5 sms med ny kod och olika "hur går det?-frågor".
Portkoden hade blivit bytt utan att jag visste det. Så igår kväll kom jag in. Jag hade även hämtat mina grejor hos Daniel, så nu kan jag göra i ordning mig på mornarna. Bra!
Jag vet inte om jag förstod mig på det där mineralsminket, men det kanske löser sig senare när jag vet hur det fungerar. Nån som vet?
Tack för komplimangerna om håret!
Yes
I och med de där två bilderna vill jag berätta att min mobilblogg fungerar! Eftersom jag hade det problemet en gång tidigare så kollade jag i mina gamla mail hur jag löste det då, när jag fick hjälp av supporten. Det stod klart och tydligt hur jag skulle göra, så nu funkar det! Nu kommer bloggen bli mer aktiv och levande!
Great!
Great!
tisdag, juni 03, 2008
Vilken dag
Igår natt när jag kom hem funkade inte portkoden hem. Jag försökte tusen gånger och fick smått panik. Ringde Lisa, hon satt och kollade upp på internet om jag kunde ringa till nån. Men deras hemsida sög och jag grät nästan. Hon skickade en taxi till mig så fick jag sova i psykrummet på jobbet.
Vaknade tidigt och åkte hem för att pröva koden igen. Ingen lycka. Jag åkte tillbaks till jobbet och hängde med Carola och deppade. Sen fick jag ryck, jag var svettig om fötterna så jag ville köpa nya skor. Om jag skulle vara hemlös så ville jag ha nya skor. Gick till skopunkten och köpte lovley skor. 
Jag köpte även en väska i turkos, fast jag ville ha den i svart. Jag fick tjejen på HM ringa till alla Divided-HM i stan och kolla om de hade den, men den var slut överallt. Så jag köpte den turkost istället. Jag får väl lov att våga ha den.
Smink fick det bli också, det där mineralsminket. Får se om det funkar.
När jag gjort allt detta så var jag hos frisören och fick mitt hår fixat. Det blev fint, jag ska gå till henne jämt. Skulle vara kul att ha en fast frisör liksom, som känner till en. Köpte även ett vax i pulverform. Det är helt fantastiskt. 
måndag, juni 02, 2008
Vecka 22
Ojoj, det känns som om jag har lämnat bloggen i ett väldigt deppigt stadium, det var inte meningen. Jag har numera boende i två veckor till och skulle nu bara vilja bo nån stans i de två sista veckorna i juni. Det ska nog ordna sig ska ni se.
Förra veckan var händelserik, det var skönt. Hasses karaoke var guld, vi var så laddade och han gjorde världens show. Så roligt. Plus att Richard Herrey var där, så vi alla fick lite schlager-känsla.
Jag hann även med att hälsa på kören och lova att komma tillbaks i höst, vilket jag nog kommer hålla. Det är bra för min själ har jag kommit fram till.
Jag hann inte se finalen av so you think you can dance, men vet att Daniel inte vann, tråkigt nog. Får kolla in webb-tv sen.
Hängde en stund i Kista galleria, länge nog för att se Christer Björkman presentera han som vann ESC08, men jag såg inte ryssen. Vi orkade inte stanna. Det hade tydligen blivit kaos där så det var väl bäst att vi gick. Jag kan även rapportera att jag inte hittat nån bra väska än.
Helgen spenderades på Gotska sandön. Helt perfekt helg, inspirationen flödade och lugnet härjade. Helgen hade varit ännu mer perfekt om vi inte kommit till nynäs och sett att bilen blivit inbrottad. De hade tagit allt av värde. Bubblan sprack och vi blev helt ledsna och upprörda. Varför? Var det tvunget att ske när vi haft en sån bra helg? Det blev ju som ett antiklimax vi inte kunde hantera. Tur i oturen så hade tjuvarna varit snälla, de hade lämnat mina kläder och min kudde, och alla skivor vi hade. De hade bara haft sönder lilla glaset på bakrutan så bilen är hel i övrigt. Men ändå, inte snällt.
Mamma ringde polisen och då blev hennes mobilbatterier svaga. När allt var anmält skulle hon åka helt själv hem hela vägen. Vi var trötta och ledsna och oroliga. Jag satte mig på bussen till Sthlm och var övertygad om att det var sista gången jag såg min mor. Jag grät på bussen hem för jag trodde hon skulle råka ut för nån olycka. Skulle vara så typiskt eftersom vi tydligen inte får vara lyckliga en hel helg utan att nåt dåligt måste ske. Om krafterna skulle visa det för mig ordentligt så skulle de ta livet av min viktigaste människa. När hennes mobil dog så hade jag ingen koll på hur det gick alls, och grät ännu mera.
Jag kom hem och då fanns det tydligen en portkod jag inte kunde. Så jag fick ringa till Ibiza och Annika räddade mig. Sen låg jag sömnlös tills jag fick min brors sms: hon är hemma.
Att våran helg skulle vara så underbar och sen sluta i sån misär. Jag kan inte förstå varför, jag tycker det är så orättvist. Det hade kunnat ske när som helst, men inte igår.
Men nu blir det nya takter, jag ska fixa massa saker inför sommaren. Here I come!
Förra veckan var händelserik, det var skönt. Hasses karaoke var guld, vi var så laddade och han gjorde världens show. Så roligt. Plus att Richard Herrey var där, så vi alla fick lite schlager-känsla.
Jag hann även med att hälsa på kören och lova att komma tillbaks i höst, vilket jag nog kommer hålla. Det är bra för min själ har jag kommit fram till.
Jag hann inte se finalen av so you think you can dance, men vet att Daniel inte vann, tråkigt nog. Får kolla in webb-tv sen.
Hängde en stund i Kista galleria, länge nog för att se Christer Björkman presentera han som vann ESC08, men jag såg inte ryssen. Vi orkade inte stanna. Det hade tydligen blivit kaos där så det var väl bäst att vi gick. Jag kan även rapportera att jag inte hittat nån bra väska än.
Helgen spenderades på Gotska sandön. Helt perfekt helg, inspirationen flödade och lugnet härjade. Helgen hade varit ännu mer perfekt om vi inte kommit till nynäs och sett att bilen blivit inbrottad. De hade tagit allt av värde. Bubblan sprack och vi blev helt ledsna och upprörda. Varför? Var det tvunget att ske när vi haft en sån bra helg? Det blev ju som ett antiklimax vi inte kunde hantera. Tur i oturen så hade tjuvarna varit snälla, de hade lämnat mina kläder och min kudde, och alla skivor vi hade. De hade bara haft sönder lilla glaset på bakrutan så bilen är hel i övrigt. Men ändå, inte snällt.
Mamma ringde polisen och då blev hennes mobilbatterier svaga. När allt var anmält skulle hon åka helt själv hem hela vägen. Vi var trötta och ledsna och oroliga. Jag satte mig på bussen till Sthlm och var övertygad om att det var sista gången jag såg min mor. Jag grät på bussen hem för jag trodde hon skulle råka ut för nån olycka. Skulle vara så typiskt eftersom vi tydligen inte får vara lyckliga en hel helg utan att nåt dåligt måste ske. Om krafterna skulle visa det för mig ordentligt så skulle de ta livet av min viktigaste människa. När hennes mobil dog så hade jag ingen koll på hur det gick alls, och grät ännu mera.
Jag kom hem och då fanns det tydligen en portkod jag inte kunde. Så jag fick ringa till Ibiza och Annika räddade mig. Sen låg jag sömnlös tills jag fick min brors sms: hon är hemma.
Att våran helg skulle vara så underbar och sen sluta i sån misär. Jag kan inte förstå varför, jag tycker det är så orättvist. Det hade kunnat ske när som helst, men inte igår.
Men nu blir det nya takter, jag ska fixa massa saker inför sommaren. Here I come!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
