Hjärta igen

Fick ett hjärta stämplat på armen, betyder det att jag är närmare kärleken?

Jag är på göta lejon och kollar på romeo och Julia. Det var en impulsgrej, och jag hade inte så stora förväntningar. Men när jag kom hit och läste programmet och såg låtarna och att det var Jennie och benke som gjort koreografin ändrade jag mig lite. Och sen såg jag att benke är med på scen, då dog jag nästan. Synd bara att han spelar tybalt, som dör i första akten. Hoppas han kommer in som dansare senare, kunde knappt koncentrera mig på resten av scenen när han var på den och dansade. Herre gud vilken kille, så jävla perfekt.
Måns överraskar mig, eller snarare så är jag överraskad över hur jag reagerar på honom. Han sjunger jävligt bra. Och han hänger med bra i dansen också.
Såklart i svenska musikaler så måste man ha med lite fars-humor också, men det funkar i nästan alla lägen.
Anton Lundqvist spelar mercutio, och det är synd att han också dör i första akten, för han är suverän. Vilken komiker, vill jämföra hitta honom med Gösta ekman, han har samma fysiska komik som honom. Och minspelet.
Snart är det dags för andra akten, det lär ju bli en del tårar i all blodbad som komma skall.

Skriv

Har ni tänkt på att man nästan aldrig ser någon annans handstil nu för tiden?
Det är något som jag tycker kan på nåt sätt lite definiera en människa. Alltså jag menar inte helt och hållet, men man kan säga en del om en människa utifrån deras handstil.
Men nu när alla konversationer och skrift sker i en dator så förlorar man det lite.

Skulle vilja se att fler människor skrev för hand, det är rätt roligt. Minns att jag alltid kämpade för att få en fin handstil, och att min skiftade så mycket, eftersom jag bytte grepp på pennan ofta.

Ska öva i min lilla prickiga skrivbok

Fin familj

Fick det här kortet idag, och mamma skriver stor kram på "alla hjärtans dag" (att hon skriver det inom situationstecken är också väldigt roligt) och att jag ska kolla i en låda hemma hos mig.
Då har hon skickat med min bror en present upp hit när han var här i helgen och han i sin tur har gömt den när jag inte sett.
Sen när mamma skickar kortet blir det helt perfekt så att jag följer det fina kortets instruktioner och tittar i lådan och hittar en fin present.

Älskar min familj

Folk brukar prata om att de har en så kallad "bucket list".

En lista med saker som man bör göra innan man dör.

Jag tycker på ett sätt att det är fascinerande och att alla borde ha en bucket list. För såklart borde man försöka göra så mycket saker som möjligt innan man dör. I alla fall de saker som man verkligen velat göra under hel sitt liv.

Som till exempel, en hjärtsjuk Helen, som kommer dö inom tre-sex månader. Helen har alltid velat ha ett eget företag som specialiserar sig på födelsedagskort. Hon har kommit på så många födelsedagshälsningar som inte finns än, så hon tänkte att varför inte delge världen hennes idéer, hennes födelsedagshälsningar.

När hon fick domen av doktorn så bestämde hon sig. Det var inget svårt beslut för henne. Hon hade alltid haft en dröm om att dela sig själv med världen. En sån person som vill ge sig själv till andra.

Så hon ritade. Hon målade och designade. Hon kämpade på med sina födelsedagskort, för hon trodde verkligen på dem.

Ofta fick hon frågan från hennes vänner om "vad hon skulle göra med sitt liv". Varje gång ville hon skjuta den människan som frågade, men istället så log hon och sa att hon inte riktigt hade bestämt än. Bara att just nu gjorde hennes kort henne glad. det gick ju ändå rätt bra, folk ville köpa hennes kort.

För hur kunde den människan, den vännen, veta att det inte fanns nåt "göra med sitt liv", eftersom hon snart skulle dö. Det fanns ingen chans att Helen skulle få någon annan att må dåligt bara för att hon inte hade så långt tid kvar att uppleva saker.

Det var ju inte så att hon kunde bli arg på den personen som frågade, för hur skulle den kunna veta?

Så alla partyn hon gick på, alla middagar, alla tjejkvällar, så höll hon god min. Det kändes väldigt orättvist att hon skulle förstöra de roliga sammankomsterna med att berätta hur hon kände och mådde egentligen. Det var ju inte en sån stor grej.

Den kvällen Helen och hennes man skulle gå på en så kallad Date night för att fira sitt 5årsjubileum hinner de inte till restaurangen innan Helen kollapsar. Det som inte varit en "big deal" för Helen är just nu det största som någonsin hänt Helens man. Han visste inte ens att hon var sjuk.

När han bär henne in på akuten vet han inte ens själv om han är arg eller ledsen. De känslorna inom honom är för stora för att reda ut och förstå.

Helen å andra sidan känner sig rätt lugn när hon vaknar upp från sin svimningsattack. Visst, hon har varit medvetslös i ca fyra timmar, men det är ju verkligen ingen stor grej. Det hade ju kunnat vara värre.
Det är vad hon försöker förklara för sin man när hon vaknar. Han är lättad och arg på samma gång och hon förstår inte. Varför är han så arg på henne? Hon vaknade ju, eller hur? Varför ska hon besvära honom med det faktum att hon är sjuk? De kan ju ha det bra tills vidare liksom? All is good, tänker hon, och säger hon till honom. Tystnaden och blicken som möter henne är något hon inte förstår. Varför är han så arg? Hon ville ju skydda honom.
Dagen efter när han kommer tillbaks har hon inte vaknat än. Hon somnade för natten igår kväll, efter ett långt samtal med sjuksköterskan, men har inte vaknat än.

Helens man har tänkt över allting och har bestämt sig för att göra allt bra igen, och hjälpa Helen att komma tillbaks till det friska livet igen. Så han tänker sitta och vänta till hon vaknar, och förklara det för henne. Säga att han inte menade allt det han sa igår.

Men tydligen så har hennes hjärta gett upp. Hon ligger i respirator och får hjälp av en maskin för att leva. Det som var hans jobb förut är nu ersatt av en maskin. En maskin kan göra det som han var menad att göra.

Efter några veckor ber doktorn honom skriva på att låta henne dö. Det är så han ser det. Doktorn säger att han ska mörda henne för att hon inte har en chans. För honom har de alltid haft en chans, hur osams de än varit. De har jämt bråkat, det har varit en del av deras passion. Men nu är bråket slut. För alltid.

Han skriver på och åker ut till kusten. Hyr en stuga vid vattnet och det enda han tar med sig är åtta flaskor whiskey. Det är hans vän nu.

De kvällar han är vaken sitter han vid vattnet med flaskan bredvid sig för att se solnedgången, eller månuppgången.

Månen var deras. Så varje gång den kommer upp så sjunger hon till honom.

Det här är det enda stället han vill vara på. Tills han också får dö.

Dessa chokladtryfflar är verkligen bland de bästa jag gjort!

Finale

En chokladkaka som borde varit inne i ugnen lite längre.

Tadaa

Köttfärslimpa, ärtor och brunsås.
Och ett glas vin och lite chilinötter.
I have it all!


(Nu ska jag bara skaffa mig nån att dela såna hära kvällar med...)

Asgod Chokladtryffel

Kom på nu att osten kanske inte gillar att vara inne i ugnen i 40 minuter... hoppas inte allt blir bränt nu.

Är så hungrig så jag kan äta en ko. Eller bli med i det här gänget.

Tack ut kakan, den är nog klar. Den ska stelna i kylen sen.


Ställ in köttfärslimpan, den ska stå där aslänge, så var inte allt för hungrig än.

Nästa grej

Chokladtryffel!

Kläm ner blomkål på sidorna och på med massa ost.

Note to self

Skaffa större ungsform...

Glömt inte kolla kakan!

Puh, inte klar än.

Diska igen...

Gå över till huvudrätten. Alla bra kockar börjar med efterrätten, det vet ju alla.
Här mosar jag köttfärs, bacon, lök, äggula, kalvfond till en smet.

Detta ska bli köttfärslimpa!

Sen diska igen!

Chokladen på nötbottnen och in i ugnen.

Blanda ner världens godaste chokladsås i grädde och ägg som är ihopblandat

Koka ihop grädde och choklad.
Ja man får provsmaka chokladen.

Lyssna gärna på musik också, glad musik! Det är roligt i köket!

Emellanåt måste man diska, jag behöver grejorna igen.

Tadaa! Kakbotten in i ugnen

Bak!

Idag är jag kock. Ska bo i köket ikväll. Nu håller jag på med en chokladkaka. Hasselnötsmjöl som blandas med vispad äggvita.
Häng med mig ikväll, uppdaterar fortlöpande

Love

Jag har hittat massa hjärtan den senaste tiden, kanske är det tecken på att love is on the way! Hoppas verkligen det, palla vara singel längre...


Ett sånt där armband som är poppis bland kidsen nowadays tydligen

På min temuggtermos lös skummet mot mig

I ölen till och med!

Elakt

Det här får mig verkligen att vilja gråta. Hur kan man ens tänka att det inte skulle förstöra åsnans liv? Ibland kan man ju undra hur människor tänker...

SATC

Nu i mitt Sex and the City-maraton så kommer jag alltid att tänka på nya saker. Saker man inte tänkt på när man inte sett alla avsnitt på rad. Men något jag verkligen tänker på hela tiden är alla ordvitsar de drar jämt och ständigt.

Slutsats på det; om det utspelade sig i Sverige skulle de bo i Göteborg.

Och jag som tycker det är rätt kul kanske borde flytta till Göteborg.

Hemlängtan

Även i min trappuppgången får jag minnen om det andra hemma.

Konstigt

Bland det konstigaste jag varit med om hör denna grej. I julas försvann den svarta grejen som ligger på gasspisen och fördelar elden. En dag var den där och sen när jag kom hem från kattne så var den borta. Helt sjukt skumt.
Nån som har en idé vad som kan ha hänt?

Vörmebölja

Igår kväll hade vi så varmt på jobbet att en fläkt fick dras igång. Så går det när man sitt längst upp i en byggnad där alla vill ha varmt.
Men 25 grader är att ta i. Det är ju ändå bara februari.

NY

Jag håller på att kolla igenom alla säsonger av Sex and the City nu och har fått en ny hobby. Jag lyssnar på alla adresser de säger och kollar upp de på Googlemaps, sen streetwiev och så känner man sig helt plötsligt lite delaktig.
Som att man var där.

Det är roligt att alla bilder är tagna på sommaren också, det ser verkligen härligt ut. Tänk om man kunde se hur det ser ut nu, bara massa snökaos. Knasig när USA har mer vinter än vi.

Fick chansen att gå på en tom grev turegata inatt. Den är rätt fin ändå, när det är tomt på människor.