Lagerrea och farväl

Idag har jag varit på lagerrea. Jag älskar det. Två gånger om året har de lagerutförsäljning på axelssons. Jag har köpt massa kläder för bara 900 kr. I like reor =)

Idag är det dags för det stora farvälet. Det kommer bli krystat som fan om inte jag lägger manken till och är ärlig. Jag tycker att det är jobbigt. Jag vill inte säga hejdå, jag vill att han ska flytta hit och rädda mig. Men det kunde vara så mycket värre, vi kunde ha blivit kära. Det är inte så att jag inte skulle fixa ett långdistansförhållande, men 90 mil är lite att ta i. Jag säger fortfarande att allt är hans fel, som inte var som alla andra killar och sa hejdå dagen efter, han var tvungen att ta mitt nummer. Om han bara varit ett svin skulle det aldrig ha hänt. Men han är inte ett svin. Det är jag som är det. För jag kan inte med känslor, jag klarar inte av att låta nån komma nära, speciellt inte nån ny.
Så, farvälet kommer att äga rum om ca två timmar. Efter det ska jag hem till Jenny och ha O.C.-race och moffarkväll. Popcorn och chilinötter. Vi orkar inte vänta en hel paus på fortsättningen, så hon fixar avsnitten från USA, som vi gör med Lost. Känns bra, då ligger jag före i två av mina favvoprogram.

Jamie Cullum var på LunarStorm idag och chattade. Men jag var ju på shopparstråt så jag fick läsa den efteråt. Jag älskar honom, han är mysig och bäst. Han sa att när han tycker musiken är tråkig så ska han sluta. Jag hoppas för allas skull att han aldrig tröttnar. Hans musik får mig att flyta och bli lycklig.
Lycklig ja, jag har inte känt mig såhär på väldigt länge. Allt är i annorlunda färger, inget är sådär mörkt längre. Jag är glad och sprallig och fixar allt nästan. Det är konstigt att inte ha mölnet hängande över sig jämt. Det kommer tillbaks ibland, absolut, men jag är inte lika rädd för att tappa känslan längre. Jag tror på framtiden, jag litar på makten.

Jag vill också citera min vän Jennöh efter snack om hur vi är nuförtiden:
"Fan vad vi har blivit tjejer."


goodbye my friend, I hope you will be happy

Känslan som finns

Jag har haft en bra helg. Jag lyckas jämt klara mig bra fast jag inte planerar nåt vidare. Jag har tur. Jag åkte till Stockholm i fredags och till Anki som skulle köra till Yesterday. Vi åkte dit, och Sara hade fixat skjuts hem. Det var en av de bästa kvällarna någonsin. Jag fick dansa massor, och bara med bra folk. Många bra delar ur gänget var där. Jag fick de obligatoriska disskussionerna med Benjamin, flummet med Johan och skrattet med Anki. "Vet du vilket vädersträck jag är i?"
Jag sov hemma hos Sara, efter en traumatisk resa genom Stockholmsfredagsnatten med kissande i trappor, högljudda ungdomar och krossat glas. (Det var inte vi som kissade) Sov på en soffa och sen vakna jag av mig själv och gick upp pigg som en mört. Tills jag varit uppe i tio minuter, då somnade jag nästan. Det blev en lång väntan på centralen, så jag köpte två böcker och satte mig på McDonalds o åt. Sen blev jag överlycklig när jag såg att tåget var en dubbeldäckare! Jag gick upp och satte mig på en bra plats. Trodde jag... en något skadad ungdom satte sig bredvid mig och hängde över/på mig för att kunna se ut. Skoj. Jag hann somna innan konduktören kom, så de var tvugna att peta på mig för att jag skulle visa mitt fördbevis. Jag avskyr sånt, det är så jobbigt att vakna upp och inte fatta vad som pågår, alla tittar på en och tänker att man är en tölp. Men jag kom fram och fick se att baben hade kommit ända till perrongen. I like. Vi kom hem och tittade på datorn och varandra. Vi hade våran första så kallade dejt. Skoj skoj, vi gick på bio. Ja det sa jag ju. Vi kom hem och såg på film. Jag såg the Butterfly Effect för andra gången och chockades över att slutet var annorlunda än första gången jag såg den. Men det finns tydligen två slut. Så kan det vara. Jag gillar det första slutet bättre.
Idag har jag dansat med Jimmy, det var riktigt roligt. Vi snacka teknin, det gillar jag. Det känns konstigt att jag säger till honom hur han ska göra, eftersom han är bättre än jag, men det funkade. Jag gillar sånt =)

I veckan ska jag dricka vin varje kväll tror jag. Rött och vitt. Hoppas jag blir bjuden. Jag har ett konstigt farväl framför mig i slutet av veckan. Ett farväl som jag inte vet om jag ska sörja eller glädja mig åt. Det är säkert för det bättre att det blir som det blir, men jag kommer sakna. Det kommer betyda att jag blir mera ensam och obetydlig. Det kommer inte finnas den där som finns där nu. Som jag är säker på. Nu har jag bara osäkerheten att luta mig mot, och det är med stor säkerhet jag säger att jag troligen ramlar. Inte faller, men ramlar. För jag faller åt ett annat håll, ett håll som jag kommer göra illa mig åt. Jag kommer falla och dö. Men hellre det än att leva utan att andas. Hoppas jag.

Jag har en ny idol. Lisa Gidelöf tror jag hon heter, hon skriver dikter på Sockerdricka.nu. Jag tar mig friheten att lägga en av hennes dikter här, och om hon misstycker så får hon gärna säga det till mig, så ska jag ta bort det.

"det värsta var nog när du ringde mig klockan halv två på natten och bad om mina händer

som om de inte lidit tillräckligt för din skull
alla nätter de skakat av desperation över att du aldrig brydde dig
alla tårar de tagit emot över att du aldrig kunde säga de rätta orden

- jag ska ge dig mina händer, sa jag

och formade dem till knytnävar"

Det är känsla.

Harry Potter

Jag har precis sett den nya Harry Potter-filmen. Den var bra. Jag hade ångest över att den säkert skulle vara lika dålig som trean, men det var den inte. Trean kändes mest som ett rejs mot klockan, för att hinna med så mycket som möjligt under så kort tid som möjligt. Men det var en lättnad när jag gick ut ur bion och hade ett leende på mina läppar. Synd att de aldrig förklarade hur Barty Crouch jr kom ut ur Azkaban och hur pappan dog. Men jag vet ju =) Lord Voldermort var bra, och såklart så grät jag en skvätt när han och Harry sammankopplades och alla offrena kom ut ur trollstaven. Men boken var ju bättre, så är det nästan jämt.
Hela filmen gick fort och jag saknade mycket, men vad ska man vänta sig?

Å jag är ganska happy just nu, känns bra. Vill inte släppa stunden riktigt. Tis is one of these moments...

bye

Andra

Japp, då var jag igång då. Det känns helt okej. Nu kan jag verkligen skryta med att ha två bloggar. Haha. Det är väldigt mycket för sent för mig egentligen att vara vaken nu, jag börjar jobba om typ 8 timmar... På dagis dessutom, jag måste vara pigg och alert inför barna. Det blir till att ta med sig rosenrot. =)

Nu har jag en spännande helg framför mig. Jag ska åka och dansa imorn och sen åker jag till Eskilstuna och ska se bio på lördag kväll. Harry Potter! Det ska bli kul, jag har stora förväntningar på den. Jag är ett stort fan, och hoppas att den här filmen är bättre än trean. Den filmen var en skandal. De hade bytt ut massa saker, inget såg ut som det skulle. De hoppade lver en massa saker, det kändes som om de bara tryckte ihop det allra viktigaste och glömde det där lilla som kallas röd tråd. Så vi får la se hur det blir.

Dagens låttips: Dear God - Sarah McLachlan.
låtbonus: Black coffee - Tricky

Första, men ändå inte

Jag tror jag är otrogen nu... Jag har en blogg redan, men det krånglar väldigt mycket på den, så jag ska testa den här. Allt är säkert mitt fel, eftersom jag envisas med att ha en mac istället för en windows-dator. Men jag älskar min lilla vita, så jag tänker inte byta. Så är det med det.
Jag bloggar alltså på ett annat ställe också. Jag älskar mina inlägg, så jag kommer behålla den. Tro det eller ej.
Jag kanske ska börja leva ett dubbelliv och skriva olika saker i de båda bloggarna. Den som hittar båda lär känna de båda människorna som trängs i min kropp och själ. Är man tvilling så är man...
Jag bloggar på ett till ställe, kultursverige.se. Men det är lite proffsigare, så jag vågar inte skriva så ofta. De andra är smartare än jag, så jag tittar mest.

Klockan är sen, min katt sover och jag sitter enbart uppe för att en annan människa är ute på msn. Troligen har han övergivit mig och gått till sängs. Men mitt hopp dör inte ändå, för jag är så stark... Fast aldrig så stark som jag borde.
Slut.