Jag kommer aldrig mera sluta min kväll såhär. Aldrig mera. Nu har jag lärt mig. Hoppas jag.
Men när får jag upprättelse? När blir det min tid? När är jag redo, och varför har det inte skett än? Jag skulle bara vilja veta varför, och vad det är jag borde vänta på. En förklaring vore på sin plats. Jag skulle kunna acceptera det om jag bara visste varför.
Hemvändare. Det är jag. Kvällen började bra och det såg ut som om den skulle sluta bra. Men icke. Här sitter jag nu igen. Framför datorn. Mitt liv i spillror. För nu funkar den jävla limklumpen inte. Den är bara framme när det är fel. Aldrig när jag behöver den.
Jag fick inte ens bli full...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Själv gick jag inte ens ut igår. Öppnade inte en enda öl, vaknade utvilad utan att vara en droppe bakis. Skööönt!
Man måste inte festa jämnt. Ibland är det skönt att bara skita i det. Inte blir man besviken för ens förhoppningar inte uppfylls heller.
Skicka en kommentar