tisdag, februari 19, 2008

Smått panik


Blir tokigare och tokigare. Kanske är det väldigt onödigt att bli upprörd, men det är liksom droppen nu. Alltid ska det vara så krångligt. Jag hjälper alltid till, försöker verkligen lösa saker, därför blir jag så arg när folk inte är så tillbaks. Som när Kattis skulle ut och filma på en klubb för programmet, och jag tog hennes nattpass för att det skulle passa. Jag jobbade redan dag, och fick sova typ 3 timmar för hennes skull. Vad fick jag för det? Jag måste verkligen sänka alla mina krav på folks vänlighet. Min naivitet får mig att bli ledsen gång på gång. Skönt att jag kanske får fly landet snart.

1 kommentar:

Pollifaxen sa...

Well...som min brittiska vän sa jag när jag gjorde lumpen "Never voulentere for nothing"

Man får mkt noga överväga vilka tjänster man är villiga att göra andra. För om det är envägskommunikation och bara gagnar den ena så är det sällan värt det.