Jag vill inte att min stad ska gå vidare, jag vill att den ska vara som den alltid varit. Jag vill att när jag kommer hem, ska alla vara som förut, alla ska kunna träffas och jag ska kunna gå tillbaks till den jag var då, till den tiden då jag hade roligt. Kunna glömma nuet och gå tillbaks till de glada stunderna jag hade ute med mina vänner. Jag vill inte att nya människor ska växa upp och ta våra platser, ta över de liven som vi levde. Nu finns det nya sortes människor, nya ungdomar som försöker hitta sig själva.
Jag vill inte att mina vänner ska växa upp och skaffa sig lyckliga liv, jag vill inte att de ska gå vidare. Jag vill bara att de ska finnas där för mig. När jag är här. När jag behöver påminnas om hur det var, när jag behöver glömma hur det kommer bli. Glömma att allt förändras.
Jag ser på en vacker, tyst film. Heaven heter den. Med min favvo Giovanni Ribsi. Den är ok, men lite mystisk.
Idag lät jag bli att gå på en fest. Det hade varit roligt att gå, men det är inte mitt liv längre. Jag vill jättegärna träffa mina gamla klasskompisar, men jag kommer nog bara få ågren över nåt, eller bara inte passa in.
Vad väntar jag på?
lördag, september 23, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag är här, Tilla! Jag kommer alltid att vara här. Bara så att du vet det. Pusskram
Skicka en kommentar