...ordentligt genom nästan, så jag måste sitta med munnen öppen, vilket ger att jag spänner käken vilket ger mig huvudvärk och torka i munnen.
Jag är tom och full på samma gång. Full av funderingar. Hela veckan har gått fort och jag har inte hunnit tänka.
Det känns som ett ultimatium. Som om jag måste välja, eller bara strunta i det. Jag eller du. Det tär på mig. Det tynger mig.
Jag blir skamsen när jag tänker såhär, som om jag inte får lov att må dåligt på min nivå för det finns folk som ha det värre. Då kan inte jag klaga, för jag måste tänka på alla de som inte har det så bra som jag. Men jag blir så arg, för jag borde få vara nere utan att bli ännu mera nere för att jag inte har rätt att vara nere.
Jag måste ta mig i kragen, men jag vet inte hur. Jag känner mig så isolerad och ensam.
Jenny var hos mig igår och såg hur jag bor. Det var roligt, men jag kände mig ganska tråkig. Allt jag gör känns halvhjärtat, kanske borde jag vara mera ensam nu. Tills jag förstår. Eller nåt...
Åh, jag menade ju inte så.
suck s
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Kände så där för ngn vecka sen...Inget var liksom kul. Trist när det blir så. Lite bättre nu men har ändå tappat lusten till de flesta av mina intressen. Borde skaffa nya. Tror man hela tiden behöver utveckla sig som människa för att inte hamna i dessa depphål, lära sig något nytt så man känner att man rör sig frammåt.
I morrn ska jag tävla med MrC. Han tänker komma minst trea. Känner inte lite press där inte!? God damn, har ju inte tränat på hela hösten, hur 17 ska man komma bra i en tävling då?
Hur gick det?
8 av 18...Fick skumma 44241 i semin. En dommare vars namn börjar på N som alltid gett herr C 4or stod för tvåan. Interesting!
Skicka en kommentar