Självkänsla

Idag har jag gjort snabb-pizza. Man köpte en burk med deg på tub och medföljande tomatsås. Det var coolt, jag ska köpa det oftare. Jag skulle smaka av den nu och brände mig på läppen.

Jag funkar fortfarande inte som jag ska. Allt känns upprört. Fast på samma gång väldigt lungt. Antingen är det lugnet före stormen, eller ska det bara vara såhär. Jag kanske är den här som jag är nu. Men jag måste inte känna mig fel. Jag måste förstå att jag är den jag är, och ingen annan. Det är här och nu som jag mår och finns. Det är nu jag ska ta hand om mig.
För imorn kanske jag vaknar och är död.


PizzaTime!