Skräckblandad förtjusning

Ska den här gången bli annorlunda? Det är inte jag som uppoffrar mig den här gången, jag får det serverat. Tror jag. Kanske blir det precis som alla andra gånger, kanske blir det inte det.
Ska jag bli varm i magen eller kall i hjärtat?
Ska jag bli uppskattad eller utnyttjad?
Ska jag lyckas hålla modet uppe och säga det jag vill ha sagt?
Jag ska iallafall vara bättre än sist. Allt ska vara bättre. Inga ledsna tårar, ingen smärta.

Imorn ska jag till Ludvika och tävla. Då kommer jag få se Daniel hoppas jag. Jag har inte sett han sen Öland, undras hur det känns? Jag såg honom på film här om dagen och kände nåt jag inte känt på länge. Men vi är på så olika plan. Så olika men så lika. Men jag saknar våra övernattningar och positionspåhittande (inget snusk) på nätterna.

Kiss me beneath the milky twilight
Lead me out on the moonlit floor
Lift your open hand
Strike up the band and make the fireflies 
Dance silver moon’s sparkling, so kiss me