Först går jag igenom tunneln från Luntmakargatan till Birger jarlsgatan(vet faktiskt inte vad den heter, även om jag vet att den har ett namn), sen kikar jag in i en butik som alltid har extrafina klänningar i skyltfönstret. Bredvid den butiken ligger Kung Carl, och eftersom jag läser Kicki Normans bok nu så känns det lite hemma. Efter det kommer en mini-Versace-butik som har ett fint V som handtag till dörren.
Sen går jag via stureplan in till Sturegallerian (som jag nu verkligen älskar) och förbi Sturebadet (läses med blommor och stjärn-skimmer runt ordet).
När man andats ut så kommer nästa upplevelse; butiken Monroe, där klänningarna vajar i samma anda som personalen som alltid går i flipfops.
Sista anhalt är då cafét precis innan min gata och den vågade jag inte ta kort på, ifall nån skulle tycka jag var tokig.
Så ser den ut, min lilla hempromenad.
3 kommentarer:
Oooh en sån klänning vill jag ha! Vad kostar dom?
typ en miljard
Fan! Jag har inte en miljard!!!!
Skicka en kommentar