Så Obama vann. Det var väl inte konstigt egentligen, han är smart. Och varför vill man hellre ha en 74-årig man till president, och om han kolar så får man en puckad brud till president.
Det blev nog bra det där, alla säger att det kommer bli en förändring, och att Obama har mycket att göra efter Bushs röriga åtta år, han har mycket att städa upp typ.
Jag började 5 imorse, så jag kollade på live-TV från aftonbladet. Jag blir ju så lätt rörd, och nu satt jag och nästan bölade när Obama klev ut i jublet från den stora publiken med sin dotter i handen och sin fru vid sin sida med den andra dottern i sin hand.
Sen blev det kramkalas och allt var frid och fröjd. Nu väntar vi bara på att se hur han sköter sin nya post.
Igår var jag i Uppsala och tränade igen, det var roligt först. Sen tappade jag nåt och det gick inte så bra. Kändes som om jag bara gav upp. På tåget hem ringde Oskar och frågade om vi inte skulle köra Apollo ett år till. Jag berättade om mitt dilemma och han förstod. Kanske om jag skulle komma upp på onsdagen eller nåt sa jag, och han sa att det var ok.
Så hör och häpna kära vänner, kanske behöver jag inte göra det där svåra hemska valet som jag trodde, kanske kan jag få äta kakan och ha den. Jag ber på mina bara knän att det funkar.
Tack tack tack tack.
Jag tackar även för styrkan jag kommer få på lördag.
onsdag, november 05, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar