Nu sitter jag på bussen på väg till Nynäshamn. Det var nära att jag inte hann, tidsoptimist som jag är så tänkte jag att det var gott om tid tills jag skulle åka, har ju suttit hemma och kollat på tv och packat lite i typ 4 timmar. Men sen blev det helt plötsligt bråttom och jag insåg att jag inte skulle hinna om jag åkte tunnelbana, så jag sprang upp och haffade en taxi. Han körde precis som jag ville och vi hann fram på typ 5 minuter. Jag var sjukt svettig, men hann med bussen. Tur att det är svalt på bussen.
Jag har pirr i kroppen och lyssnar på Tiger Lou, ett band jag upptäckte nu i helgen. Äntligen ska jag få komma till Gotland och känna lugnet strömma genom mig, känna hur inget riktigt spelar någon roll, bara hur jag mår just nu. Det var kvavt som fan i stockholm, det kommer säkert åska senare. Söderut är det mörkt också, blir väl regn.
Så veckan som varit då, den underbara och efterlängtade vecka 27. Det har verkligen varit en underbar vecka, eller drygt en vecka ska jag väl säga, den började ju innan och slutade efter. Jag for till Öland och fick så himla bra dagar där nere. Jag kände att jag ville vara där hela veckan nästa år, och skippa Arvika, för det var roligt. Men samtidigt hade jag hela tiden känslorna av att det där inte är jag längre, jag gillar inte att bli skitfull och försöka vara trevlig och social med folk om jag inte är på humör. Vet inte vad det är med mig egentligen, jag vet ju att jag har roligt om jag bara bjuder till, men det är nåt med hur alla människor är som gör att jag vill springa där ifrån. Men jag vill ju verkligen inte vara den som dömer folk eller har massa knasiga åsikter om hur de är. Bara för att jag hellre lyssnar på musik ensam än festar med ett helt gäng, bara för att jag verkligen behöver min ensamhet och tankar så betyder inte det att andras metoder är fel.
Jag vill inte bli en sån som säger att nåt som någon annan gör är så konstigt, bara för att det inte är ens egen metod.
Det enda som saknades var väl dans för mig. Jag fick dansa med folk jag ville dansa med och det var skitkul, men jag längtar tills jag blir så poppis att folk står på kö för att få dansa med mig. Som det är nu orkar jag heller inte dansa så mycket som jag vill.
Sen blev det ju som ni vet en helvetesbörjan på min resa till Arvika, hatar när det händer. Men det löste sig ju och allt gick enligt planen sen. Jag kom fram och blev hämtad av Oskar och så fick jag träffa alla igen, och alla de nya som jag lärt känna i år. Scenen var nästan redan uppe och allt var under kontroll. Det gick bra med alla våra funk och det mesta flöt på. Självklart hade vi tusen saker att ordna upp, och det blev inte mycket vila.
Jag hann se lite konserter i år, det var svinkul.
Detektivbyrån var den viktigaste för mig, jag älskar hur de leker med instrumenten och skapar nya sound. De var så himla söta, så glada för att det var så mycket folk där och kollade. Gulligare får man leta efter, de tog kort på sig själva framför publiken, helt lyckliga. Musiken är ju fantastisk också, att de kan hitta alla de där sounden. Jag älskar när han har den där mackapären med pinnarna på som han viftar med händerna framför, nån som vet vad den heter?
En annan bra konsert var Röyksopp, fan vad folk det var där. Det finns ute på Youtube filmer från den konserten, kolla på det och se själva, helt sjukt. När Robyn hoppade ut på scenen blev det sånt jävla drag.
Jag älskade också Anna Ternheim, helt fantastisk, hennes låtar och röst får mig att rysa, och alla i bandet var så sjukt bra.
Under Korn-konserten stod jag på scenkanten och kollade. Det var så grymt drag, så mycket folk och alla var så med hela tiden. Korn gjorde en superbra konsert och jag stod och fascinerades över hur bra trummisen var. Han är troligen den bästa jag sett, sån känsla och finess och tajming. Helt fantastisk. Jag gillar ju inte så många låtar av dem, men fan vad bra jag tyckte det var, det blir ju bättre live med såna band, bra ljud och show liksom.
Sen såg jag Fleet foxes, som jag gillade, Jenny Wilson var cool och sjöng bra, Fever ray hade en sjukt bra visuell show, florence valentine rockade bra, och självklart var det ju stort att Depeche Mode spelade hos oss. Jag rycktes faktiskt med när de sjöng Personal Jesus.
Uppdatering, nu sitter jag i vår stuga och har packat upp det jag behöver. Det känns skönt att vara här, synd att det är så dåligt väder. Jag snodde två hängmattor från Starlight, så mitt projekt blir att hitta något bra ställe att ha dem på. Jag trodde det skulle vara lätt att hitta, men nu känns det inte lika bra. Vill inte behöva sätta upp dem ute i skogen.
Nu ska jag ut och andas gotlandsluft.
onsdag, juli 08, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar