Nu är jag antagligen på väg hem, susande på min cykel med solen skinande i ögonen. Antagligen har jag en fin frihetskänsla i kroppen och andas luften som snabbt och friskt kommer farande i ansiktet, ni förstår, jag cyklar rätt fort.
Jag tänker nog på hur vackert det är på morgonen i Stockholm, innan alla människor gått upp, och innan det blir jobbigt trångt överallt. Man kan cykla mitt i vägen och det gör ingenting, för ingen bil kör i närheten. Det känns lite mera hemma när det inte är så mycket folk, staden blir lite mindre och lite mer personlig, och mina tankar går till Katrineholm. Troligen tänker jag då vidare på hur roligt jag kommer ha nästa vecka, då det är stadsfest hemma. Katrineholmsveckan. Vilken känsla ordet för med sig, och jag kanske har för höga förväntningar, men jag tror nog att det här kommer bli en väldigt rolig en.
Direkt när jag har tänkt den tanken kommer såklart nästa tanke, en tanke som suddar ut mitt leende; tänk om det inte blir kul alls, jag borde inte ha så höga förväntningar, det gör mig bara så besviken.
Fast vafan, just nu så vill jag ju ha en buzz i kroppen, så jag låter pirrandet stanna kvar. Visslar lite, kanske till och med sjunger och cyklar sen vidare.
Det är så synd att den här cykelresan är så kort, den tar bara 8 minuter. Men det tycker jag ju bara de här mornarna, när jag har all tid i världen på mig att ta mig hem och det finns utrymme för mig.
När jag svänger in på Birger jarlsgatan tittar jag framåt och sneglar lite på biograf Zita, är den inte vacker? Jag älskar att titta på den på kvällen, när lamporna i träden är tända, det ser så fantastiskt mysigt ut. När jag får egen trädgård ska jag ha såna lampor i och emellan träden.
Sista biten kanske jag tänker på hur skönt det kan vara att komma hem, om det är varmt kanske jag tar en kopp te på balkongen och planerar lite inför imorgon innan jag går till sängs. Tänker nog säkert också på hur bra framtiden känns, för första gången på flera år så ser jag fram emot livet flera månader framåt.
Bara lite tankar på morgonkvisten.
lördag, augusti 01, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
morgonstund har guld i mund.
Skicka en kommentar