Hell

I love musik. Heltokigt vad man kan bli olika glad för olika musik.
Idag har det gått bra på jobbet. Det känns roligt att jag klarar saker. Även om jag gör fel ibland, så är jag duktig på det jag gör. Jag försöker ju alltid mitt bästa.

Jag är så grymt besviken på CK. Vet inte vad jag ska ta mig till. Inte konstigt att jag inte litar på honom när han visar sig vara opålitlig. Jag trodde verkligen på honom i början, trodde att jag skulle bli frisk och glad. Men så blev det inte, han kunde inte hjälpa. Eller så har han nån jättebra ursäkt så att jag känner mig urusel sen. Men då kan han ju säga det. Tycker man. Eller jag vet inte.

Imorn är det 50-tals-fest på jobbet. Ska bli roligt hoppas jag. Annika kan inte komma =( Hon ska ragga NATO-soldater på Liseberg och sen springa nåt lopp i Gbg. Duktigt.
Man hoppas på att rätt personer kommer och att det blir succé. Jag är självklart lite skraj och nervös, men det blir jag alltid. Jag har inte haft en sån bra vecka överlag så jag vill verkligen att det ska bli en bra kväll. Men man lärde sig ju redan som treåring att man inte får det som är högst upp på önskelistan.

Treh!