Igår var jag i Uppsala och buggade för andra gången. Det var lika roligt denna gång, om inte roligare. Det känns så skönt att jag inte har samma ångest över mig som jag hade i våras angående buggen. Det är ju faktiskt de som mitt hjärta blir gladast av att göra, det måste jag komma ihåg i alla lägen. Inget är som dansglädje.
Jag läste i Alex blogg idag om hans vilja att hitta en mening med allt, att han skulle vilja vara med om en religiös upplevelse så han kan få känna en mening typ.
Det känns ju intressant att läsa. Vet inte varför jag blir så tudelad över hans inlägg, mitt gamla jag känner typ att jag inte fattar varför han klagar, men en annan del känner en ny respekt för honom. Kanske finns det mer under ytan. Fast det har jag egentligen trott länge, att hans blogg är väldigt genomtänkt för att få flera läsare. Det märks tydligt på hans sätt att skriva och på hans humor. Det är roligt att se när han lägger in filmer på Calle när han gör nåt tokigt och så kan han inte hålla sig för skratt. Väldigt mycket skådespeleri, men det hade varit bättre om det varit bra skådespeleri.
Rusningen imorse var ohygglig, men rolig.
Möte idag, spännande...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar