Tonår

Läser om Sara Lumholdt i Aftonbladet. Hon ska tydligen släppa en ny skiva men denna gång utan Sara Love, hennes artistnamn från förra gången hon försökte sig på solokarriär. Det var ju så roligt då, för det fanns ju en porrskådis med samma namn, om man sökte på Sara Love så kom man till en sida som kanske denna Sara inte ville förknippas med.
Men i alla fall, jag har alltid identifiera mig med Sara i det förhållande hon hade till Marie i hennes gamla band A-teens. Marie var alltid den som var snyggast och som fick sjunga mest. Jag kan förstå hur det var, att först vara aslycklig över att man får vara med i ett sånt band och sen märka att det mest är som utfyllnad.
Nu vet jag inte om allt det Sara säger i intervjun är sant, och vad som intervjuaren har läst mellan raderna. Kanske har hela Saras tonårsbitterhet fastnat i att Marie var den som var bättre, och det nu kommer fram i artikeln.
"jag tror inte att Marie tycker om mig" säger hon. Sanningen är nog annorlunda tror jag, men det är svårt att förstå om man inte varit med själv om det. Det handlar om en hatkärlek som man inte kan rå för. Nåt inom en sänks och höjs om vartannat så man tillslut inte vet vad man själv känner.

Jag hoppas att Sara lyckas den här gången, jag tycker att hon är värd det. Hon verkar vara en cool människa och inte som den andra som viker ut sin "kärlek" i klick.
Apropå kärlek så vet jag vem Linda Bengtzing är kär i, men det säger jag inte!

Nu ska jag gå ut och leka med hunten tror jag.