Tänk

Att ni var så emot att jag skulle permanenta mig, och så gjorde jag det ändå. Det var väl typ 5-2 till sidan som inte ville. Men jag hoppas jag blir nöjd ändå, annars får jag väl ha gråtkalas.

Tillbaks på jobbet då. Känns som om jag inte varit borta. Blir så kluven i om jag gillar det eller ogillar det. Tror att mitt behov av förändringar är väldigt stort nu, att jag behöver att det händer nåt. Nåt stort.
Måste nog försöka att inte förhasta mig i nåt bara för att jag känner lite kvävkänslor. Det är bra att vara trygg, speciellt i dessa tider.
Tror också att det har att göra med att jag bott på samma ställe så länge. Att jag förut levt i halvår, och nu när halvåret gått har jag vant mig vid att nåt nytt ska ske. Men fan! Jag har aldrig bott bättre, och nu ska jag göra sommarfint på min balkong och allt.

Tips på små förändringar jag kan göra? Typ som att permanenta håret?