Ledsen

Nu blev jag ledsen över en skitgrej igen. Fast egentligen är det ingen skitgrej, för mig är det en stor grej. Det handlar om det vanliga, att inte få vara med. Jag blir så fruktansvärt ledsen över det, hjärtat kryper ihop helt fullständigt. Jag hatar att känna mig oönskad, eller märka att folk inte tänker på en. Alltså jag menar tänker på en på det sättet att de inte glömmer bort en, att man har en naturlig plats i nåns liv.
Hatar när jag känner så, känner mig så fånig. Men det är ju riktiga känslor, får lära mig att inte förneka dem.