Skrämmande

Har ni tänkt på att det finns ett fåtal människor ni skulle dö för. Såna ni älskar så mycket att ni hellre dör än ser att de dör. Det kanske inte finns så många av dem för er, ni tror att ni har många nära vänner och så, men tänk efter, vilka skulle ni verkligen dö för?
Vilka tänker ni på varje dag och får värme i hela kroppen? Vilka är dem ni inte får nog av, såna ni kan vara med hur mycket som helst.
Jag har några såna, och varje dag får jag en isande tanke, att varje sekund, varje gång jag inte vet vad de gör, så kan de vara döda.
Så jävla hemskt, men jag kan inte sluta tänka på det. Det är som att leva med en laddad pistol mot huvet hela tiden.
Det kan gå långa stunder när jag inte tänker på det, och jag kan lätt skaka av mig känslan, men fattar ni? Förstår ni vad vi behöver berätta för de här personerna att de är en av de få som vi skulle dö för? Undrar varför det är så svårt?
Om jag skulle falla ner nu död och tvingas bli spöke eller nåt för att jag hade ouppklarade saker, tänk vad jag skulle önska att jag hade bara en dag till för att säga allt det där jag inte sagt.

Som Nicolas Cage i City of angels, hur han blir människa för att få vara med den han älskar, och att hon sen dör, men han säger att det var värt det, bara för att få känna hennes doft och kärlek en enda gång.