När jag var yngre var en av mina högsta önskningar att ha en egen telefon i mitt rum. En telefon med lång sladd. Sladden skulle vara flera meter lång så jag skulle kunna gå var jag ville i mitt rum och prata i telefon.
Men jag hade ingen telefon. Jag hade ingen lång sladd.
Ett år på Gotland köpte jag en telefon på Lions loppmarknad, en vit med lång sladd. När jag kom hem så fungerade inte den som jag ville. Vilken besvikelse.
Efter ett tag så fick jag en annan telefon, jag minns inte av vem eller hur, men jag var så glad. Köpte en lång sladd och var helt redo för samtal där jag kunde gå runt i rummet som en galning.
Men ingen ringde. Jag fick aldrig användning för min långa sladd eller nya fina telefon med nummerpresentatör.
Men det var ju länge sen, nu har jag ju den längsta sladden ever på min telefon. Jag kan ju till och med prata utanför lägenheten. Jag kan prata var jag än vill!
Ändå sitter jag här själv en fredag kväll...
fredag, mars 13, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar