Guldbaggegalan ja... Den va bra. Jag är så trött så jag gråter varje gång nån vinner. Det är jättemysigt, som om jag kände dem alla.
Det enda jag undrar är när de lyckas smyga tillbaks till sina platser efter det att de vunnit. Men jag såg när en tjej kom tillbaks och kramade sina kompisar. Så nu vet jag. Så då har jag inget att blogga om mera...
Närrå.
Natten var ensam. Tyst och ensam. Inte ett enda litet spöke kom och hälsade på. Ingen katt heller.
Ett herrans liv nu-ja tack
måndag, januari 22, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar