söndag, december 25, 2005

diaboliskt ambivalent

Jag har hatten på min inomhus, jag gillar den. Speciellt när jag har lockigt hår. Men jag kanske ser tjock och töntig ut, I dont care. Ingen ser mig ändå. Familjen bara, men de älskar mig ändå. Skönt med så ovillkorslös kärlek.

Det kommer säkert gå åt helvete ikväll bara för att jag lägger så mycket förväntan vid det. Inget är ändå som kryssningar, det är en sån annan känsla. Jag vet redan hur kvällen kommer bli. Vi festar, nån blir irriterad på nåt, stämningen blir spänd, sen släpps det och alla blir glada. Ut, överkonsumtion av cigarretter och sprit. Raggfaktor noll. Man blir kräsen och väntar hundra år innan man hittar nån man vill ha. Men då är det försent. Alla går ut och man vill vidare, but nej! Gå hem och sova, för alla är så jävla nöjda och tillfredställda. Hatar att jag är så fucking ensam om min tillvaro. Ensam är stark, ja så kan det vara. Jag ska iallafall vara beauty queen ikväll. Snygg och farlig. Alla ska se mig och tänka, shit. Snyggo.
Imorn hoppas jag på en midsommardagenrepris. Fast staren åker säkert hem så fort som möjligt, det skulle jag också göra. Bort bort härifrån. Jag kanske ska fara till London iallafall. Nån stans måste jag ju.

Jag kan inte ens veta hur jag känner. Fuck.

Inga kommentarer: