Kaotiskt

Jag har haft svårt att sova nu i några nätter. Så var också fallet inatt, och jag tänkte at jag får ju sova länge idag, så det gjorde inte så mycket. Jag kollade klart på O.C.-avsnitten jag hade laddat hem. Så imorse ringer mamma från jobbet och frågar om jag kan jobba från halv åtta. Klockan var tio i sju. Javisst sa jag och skuttade upp. Inte. Men jag kom upp och tog mig samman. Tog med mig koffeintabletter om det skulle krisa. Så kom jag dit och allt flöt på, frukost, lunch och mellis. Barnen är söta som vanligt. På krokodilen skulle de ha julfest och luciatåg på klällen, och jag tänkte stanna och hjälpa till. Jag fick i uppgift att stänga av cd-spelaren och komma oboyen på spisen. Så jag stängde av musiken, gick ut och förundrades av alla dessa små barn som sjöng vackert. Jag började gråta, det var för mycket för mig. Alla föräldrar, alla barn, alla syskon. Och min mamma som tog hand om allting. Jag var storl, ledsen, glad och avundsjuk på en gång. Känslorna flög runt i luften, och jag tror jag fick endel av föräldrarnas känslor också. Så viskar Carina till mig, Tilla, hur går det med oboyen, det luktar bränt... Jaha ja tänkte jag. Såklart var det översvämning och rykigt. Jag hade en uppgift, och den gick åt helvete. Så jag spenderade mestadelen av kvällen med att gråta, och städa oboy. Men spisen blev jättefin när den var ren igen. Jag klarade av att tackla situationen också, det gjorde inget att jag klantade mig. Skönt, vi skrattade bara.

Nu är jag himla trött och ska snart gå o lägga mig tror jag. Önskar jag hade lite stake i mig.. haha skämt åsido. Nä men jag hoppas på en ljuvlig helg med kärlek och sprit. Fredagen ska bli spännande, jag hoppas att jag slipper komma till båten på jobbigt humör och supa skallen av mig, göra bort mig och ligga med okända män eller kvinnor...

Tar livet slut när man får barn, eller börjar det då?
Remember every new beginning is some beginning's end

15 går ett tåg, blir det bra?
ja det blir bra. då behöver du inte lämna mig på morgonen