måndag, januari 02, 2006

Årskrönika, lycka och båt

Jag tror att folk är minde kära och mer olyckliga nu för tiden än vad de var för länge sen. Nu är allt så präglat av media och hur vi borde se ut. Alla har en dröm om hur livet borde se ut. Vi höjer våra krav till max, för vi får lära oss att det kan hända. Vi ser det hända på TV. Men man kanske inte ska ha så höga krav. Det finns en människa åt alla tror jag, så man måste öppna ögonen. Allt vi ser på TV är inte sant. Inte alla får den där drömmen man vill ha. Det kanske bara finns lycka i världen till en viss gräns och endel får mindre och endel får mer. Det räcker inte till för alla. Någon måste bli utan för att vissa ska få vara lyckliga. Det måste vara så för att världen inte ska rämna. Det måste vara någon balans. Inte alla kan vara lyckliga och glada. Då skulle inte luften räcka till. Synd bara att jag var den som fick en liten portion. Det skulle vara skönt att få känna hur det känns att få en stor del. Det kanske kommer, man ska inte pusha saker. Saker händer utan att vi kan göra nåt åt det.

Jaja, mycket har hänt. Jag har festat nästan varje dag förra veckan. Slitsamt, nu har jag världens hosta. Jennys hosta.
Julafton flöt på som den skulle. Bra klappar. Jag fick julsnaps och somnade i soffan, så nu är jag väl vuxen. Juldagen bjöd på fest. Statt var trevligt, jag träffade en champangekille som visade mig nya saker. Mumma säger jag, synd bara att han är en nollchanskille... Sen spontanåkte vi på kryssning. Kvällen var konstig, jag skiftade humör så mycket. Men vi blev bjudna på efterfest och där träffa jag en skoj typ som visade mig nya ställen. I like. To se him igen.
Hem och vilade upp mig inför nyår. Som utspelade sig i Karlstad. Mycket roligt. Bara dansare och härliga männsikor. I love my world.

Jaha så var ett till år slut. Det här var året jag växte. Jag började med ångest över en fucking trummis, som ledde till depp och skolstrunt. Jag miste min Maria och det var årets sorgligaste händelse. Jag svek Jenny W när jag hoppade av Kontraster, jag blev vegeterian. Jag flyttade till lägenheten igen på riktigt, jag släppte taget, jag gick hos kurator. Jag var på Uppsalafest, jag höll salsakurs. Jag blev en riktig kursledare på klubben, höll i tre kurser. Älskade lärarlivet och kom på mitt kall. Jag såg Bounce och fick en puss av Tommy Körberg. Jag fick göra min operation, precis innan helgen of my life. Men jag klarat. Jag sumpade skolan, igen. Jag tog komvuxen och hade en grejt festnight med Mary.
Jag började mitt sommarjobb som skulle göra om mig. Jag fyllde 20, hade underbar fest och hittade en karl. Åkte till Norrtan på midsommar och svalde gurka, lekte charader, dansade, badade, skrattade och drack. Min Tor dog och halva jag med honom. Jag hade världens vackraste vecka på Öland. Det var The Vecka, jag älskade varje sekund. Nästan... Träffade Nisse, och kunde ta honom till mitt hjärta.
Jag åkte till Paris och pratade me staren i London =) Upplevde Disney World och skrattade med min bror, blev antastad av Ior och tappade bort en kamera. Jobbade i Enköping, växte. Hann med 4 dagar på Gotland. Åkte till Västevik och dansade en hel vecka. Roligt, men med vissa nedgångar. Jobbade i två veckor till, tog hem Lisa, och sa sen farväl till det bästa och jobbigaste jag varit med om.
Jag hälsade på en babe, jag började plugga häst. Jag åkte till Norge och blev kär och sårad. En danshöst tog sin början, med tävlingar nästan varje helg. Jag hatade, älskade, skrattade, grät, dog, levde om vartannat. Jag började jobba lite på dagis, liked it very much. Träffade Chris darling som levt i ett parallellt universum till min värld utan att jag vetat om det. Jag åkte på kryssningar, sökte jobb, hade underbar och jobbig party/tävlingshelg i Växjö. En norrlänning stökade om i min hjärna, fick mig att tappa kontrollen och sen åkte han. En 17åring fick mig att dö varje gång jag log. En inre röst fick mig att se mina riktiga vänner, att se allt mer onaivt. En och en annan kille fick mig att bli mer cynisk och tro mindre.
Jag gick på bowenterapi, fick tabletter och allt började se ljusare ut, jämna upp sig. Jag lämnade mr.wrong bakom mig, jag hittade mr. right och upptagen på kryssning. Jag gjorde min sista teateruppvisning och grät inombords, pustade utombords.
Jag sökte jobb som galning, funderade på att fara till London, klarade hästskolan, hitttade till en stjärna, fick nya händelser och halkade och spillde ut mitt glas på mig på tolvslaget till det nya året.

Det har varit ett bra år för mig. Jag har vuxit, jag har kommit vidare. Nu tar jag snart nästa steg, och jag tror nog att det här året blir en uppföljare till förra. Jag kommer växa mera och hitta mera av mig själv.
Sommaren 2005 var viktig för mig. Jag spenderade 10 veckor på resande fot. Var inte hemma på hela sommaren, men älkade det. Jag trivs med att bo i en ryggsäck. Kanske skulle man ut och tågluffa. Jag skulle vilja ge mig iväg helt själv och klara mig, men den fega delen av mig säger stopp.
Å ett stort tack till alla mina vänner som gjort mitt liv möjligt.
Det kommer nog mera... Om jag känner mig rätt. Nu måste jag äta mat.

byeyb

Inga kommentarer: