Jag har shoppat lite på blocket på senaste, fått för mig att jag ändå vill ha en soffa, och att jag verkligen behöver en spegel. Innan har jag ju stått på toalettsitsen och försökt spegla mig i badrumsskåpet, och det har ju inte alltid varit en hit.
Så jag bestämde mig för att hyra en liten lastbil igen för att frakta hem sakerna. Det gick ju så bra sist, tänkte jag.
Tänkt och gjort, jag hyrde en bil på OKQ8 och skulle få hämta den vid Globen.
Samtidigt som mina tankar var upptagna med blocket-shopping så var en annan del av mig inställd på att söka efter en ny tv. Ska man ha mysigt hemma och kunna bjuda hem folk känns det som om det behövs soffa och tv. Tyvärr vill jag nog tillägga, för det borde ju kunna vara så att det inte behövs, man borde kunna umgås utan den. Men, nu vill jag ha en i alla fall. Så efter jobbet gick jag till Siba för att kolla in utbudet. Jag älskar att gå i teknikaffärer där det hänger massa tv-apparater på väggarna och visar samma film, och så kan man sätta sig nån stans och titta lite och låtsas att man har alla de här fina prylarna hemma. Eller så leker man rik och undrar vilken tv man ska ha i badrummena och vilken i köket.
När jag kunde slita mig från wonderland så gick jag hem och slängde ihop en tacogratäng, för jag tänkte att mina bärhjälpare som jag raggat upp skulle få nåt som tack för hjälpen.
Jag började bli mer och mer nervös inför resan ju närmre globen vi kom. När jag klev in i butiken så kände jag nån slags skräckblandad förtjusning, och nyckeln i min hand blev till en guldklimp.
Väl ute på parkeringen letade jag efter min lilla lastbil. Jag hittade ingen liten lastbil, men på min nyckel stod ett registreringsnummer som stämde överens med en väldigt stor bil. Fanfanfan tänkte jag och gick fram till den m y c k e t större bilen än jag hade väntat mig. Men jag är ju inte bang sådär, så vi for iväg.
Första stoppet var IKEA där de inte hade det jag skulle ha, men Philip hittade sina saker, så det var inte bortkastad tid att vi åkte dit. Om jag åkt dit själv och sen inte kunnat köpa nåt så hade jag inte varit gladast i skogen.
Vidare till Älvsjö där jag hämtade upp min stora spegel. Allt lugnt. När vi sen skulle till Årsta och hämta soffan körde vi lite fel. Kartläsaren var inte riktig med i svängarna så vi missade nån avfart. Men ingen panik, vi tog en korv-paus på en mack och sen tog han fram sin magiska GPS-mobil, så efter det lyssnade vi på henne istället för att tänka själva. Mycket skönt.
Soffan fick mycket väl plats i bilen (no surprise) så vi styrde bilen hemåt. Först skulle vi hem till honom och lämna hans grejor, vilket gjorde att jag fick köra lastbil på en trottoar, det är första gången jag gjort det.
Jag hade ju tänkt att soffan skulle få plats i hissen, men när vi kom fram till mig såg jag att så inte var fallet… Vi fick bära upp den för alla trappor, jag höll på att dö. Men tillslut var den uppe och vi åkte för att lämna bilen. Sista strapatsen var när jag skulle parkera bilen på macken, det var nästan nära-döden-upplevelse. Efter mycket trixande med den typ 5 meter långa bilen så lämnade jag den lite halvsnett parkerad bredvid ett släp.
Klockan var så mycket, så vi bestämde oss att gå skilda vägar. Vilket kanske var tur, för jag kom på att tacogratängen jag skulle bjuda på inte var en sån bra idé eftersom han är vegeterian. Nästa gång ska jag laga asgod vegetarisk mat istället och så ska det bli en succé istället.
Här är bilen, lite mörk bild, men man ser ändå att den är stor:
Så jag bestämde mig för att hyra en liten lastbil igen för att frakta hem sakerna. Det gick ju så bra sist, tänkte jag.
Tänkt och gjort, jag hyrde en bil på OKQ8 och skulle få hämta den vid Globen.
Samtidigt som mina tankar var upptagna med blocket-shopping så var en annan del av mig inställd på att söka efter en ny tv. Ska man ha mysigt hemma och kunna bjuda hem folk känns det som om det behövs soffa och tv. Tyvärr vill jag nog tillägga, för det borde ju kunna vara så att det inte behövs, man borde kunna umgås utan den. Men, nu vill jag ha en i alla fall. Så efter jobbet gick jag till Siba för att kolla in utbudet. Jag älskar att gå i teknikaffärer där det hänger massa tv-apparater på väggarna och visar samma film, och så kan man sätta sig nån stans och titta lite och låtsas att man har alla de här fina prylarna hemma. Eller så leker man rik och undrar vilken tv man ska ha i badrummena och vilken i köket.
När jag kunde slita mig från wonderland så gick jag hem och slängde ihop en tacogratäng, för jag tänkte att mina bärhjälpare som jag raggat upp skulle få nåt som tack för hjälpen.
Jag började bli mer och mer nervös inför resan ju närmre globen vi kom. När jag klev in i butiken så kände jag nån slags skräckblandad förtjusning, och nyckeln i min hand blev till en guldklimp.
Väl ute på parkeringen letade jag efter min lilla lastbil. Jag hittade ingen liten lastbil, men på min nyckel stod ett registreringsnummer som stämde överens med en väldigt stor bil. Fanfanfan tänkte jag och gick fram till den m y c k e t större bilen än jag hade väntat mig. Men jag är ju inte bang sådär, så vi for iväg.
Första stoppet var IKEA där de inte hade det jag skulle ha, men Philip hittade sina saker, så det var inte bortkastad tid att vi åkte dit. Om jag åkt dit själv och sen inte kunnat köpa nåt så hade jag inte varit gladast i skogen.
Vidare till Älvsjö där jag hämtade upp min stora spegel. Allt lugnt. När vi sen skulle till Årsta och hämta soffan körde vi lite fel. Kartläsaren var inte riktig med i svängarna så vi missade nån avfart. Men ingen panik, vi tog en korv-paus på en mack och sen tog han fram sin magiska GPS-mobil, så efter det lyssnade vi på henne istället för att tänka själva. Mycket skönt.
Soffan fick mycket väl plats i bilen (no surprise) så vi styrde bilen hemåt. Först skulle vi hem till honom och lämna hans grejor, vilket gjorde att jag fick köra lastbil på en trottoar, det är första gången jag gjort det.
Jag hade ju tänkt att soffan skulle få plats i hissen, men när vi kom fram till mig såg jag att så inte var fallet… Vi fick bära upp den för alla trappor, jag höll på att dö. Men tillslut var den uppe och vi åkte för att lämna bilen. Sista strapatsen var när jag skulle parkera bilen på macken, det var nästan nära-döden-upplevelse. Efter mycket trixande med den typ 5 meter långa bilen så lämnade jag den lite halvsnett parkerad bredvid ett släp.
Klockan var så mycket, så vi bestämde oss att gå skilda vägar. Vilket kanske var tur, för jag kom på att tacogratängen jag skulle bjuda på inte var en sån bra idé eftersom han är vegeterian. Nästa gång ska jag laga asgod vegetarisk mat istället och så ska det bli en succé istället.
Här är bilen, lite mörk bild, men man ser ändå att den är stor:
Såhär ser soffan ut, även detta lite mörk bild
Jag älskar spegeln, helt fantastiskt, nu kan jag se mig själv varje dag. 
Jag kan även visa upp min underbara tyll-kjol som jag älskar.
Plus att jag nu kan leka modebloggare och göra dagens.
Dagens: brun klänning, Gina TricotSvarta strumpbyxor, H&M
Bruna converse.
Fint hjärthalsband, lite rosa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar