Tisdagsångest

Ikväll ska vi ha grillkväll med jobbet. Vi ska vara i hagaparken och ha det trevligt och mysigt. Men! Vi ska även - och nu vill jag att ni lever er in i känslan av ångest och tårar - spela BRÄNNBOLL! Vems dumma jävla idé det är vet jag inte, men jag kan inte förstå hur de inte kan förstå hur det känns för en sån som jag.
Brännboll måste vara det sämsta tänkbara motionen någonsin, både fysiskt och psykiskt. Du står stilla jättelänge, tills du ska slå en boll hårt och långt som fan, och sen ska du KUTA runt koner och sen får du stå stilla igen. Eller så får du stå ute och ibland kanske ta emot en boll och då ta i med all kraft och KASTA den in till en annan lagmedlem. Sen ska du stå stilla igen.
Innan matchen börjar ska du utstå ett val. De två bästa KILLARNA får stå i varsitt lag, för de kan ju inte vara i samma, då blir det ORÄTTVIST. De väljer först alla bra killar, sen alla snygga populära tjejer, sen är det ett gäng kvar, de som då kallas töntar, eller oftare kallas de "resten". En av lagledarna säger till den andra "Äh, du kan få resten". Den andre suckar och säger till "resten" att de får fan skärpa sig nu. "Resten" ställer sig längst ut om de är i utelaget eller längst bak i kön när de är i innelaget.
Jag tror egentligen inte jag behöver berätta vad som händer sen. Glåpord, missade slag, missade bollar, ångest, ökat hat och ännu mer hemskheter innan matchen till slut är över och "resten" är nära tårarna när de bättre barnen knuffar på dem när de går förbi och säger saker som får dem att förstå att de sabbade matchen, trots att de bara stått längst bort utan att ens komma i närheten av bollen, eller gjort exakt som de sagt och tagit tjejträet och slagit åt sidorna så de blir lite krångligare för utelaget att hämta bollen.

Men det ska bli kul ikväll, verkligen...