Natt-tankar

Jag kan inte sova, råkade somna framför tvn förut och sov drygt en timme, sånt fuckar upp hela min nattsömn. När jag inte kan sova ligger jag och tänker på massa saker, det bara snurrar runt. Ibland måste jag stanna upp i någon tanke för att gå tillbaks i tankarna för att se hur jag egentligen kom att tänka på det jag tänkte på.
Ofta så handlar tankarna om livet och andra existentiella frågor. Jag kommer ju på ibland att jag faktiskt lever just nu, att idag är mitt liv.
Då kommer jag ofta att tänka på något som Mia brukar ta upp i sina föreläsningar, om en av hennes vänner som brukar säga att om man står med ena foten i det förgångna och andra foten i det framtida, då pissar man på idag.
Mycket sant och mycket roligt, men jag blir så himla stressad av det, att tänka att jag ska leva för idag och inte för något som redan är hänt eller något som kanske inte ens händer.
Jag tänker inte så långt fram i tiden, planerar inte för någon framtid. Jag vet att jag lever rätt mycket för att tänka på saker som "sen när jag..." eller "men om...", och det känns som någon slags trygghet. Att leva för dagen är rätt stressande. Om jag inte lever varje dag fullt ut då? Tänk om jag inte har gjort det jag hade kunnat göra av den här dagen, vilket slöseri det har varit då.

Så jag klamrar mig fast vid mina "sen när...", som om det vore en livlina, en lina som höll mig uppe från att falla ner i det läskiga nuet.

Är det någon mer som känner som jag?